Beskrivning
Från slutet av 1800-talet och under 1900-talet växte det fram nya förstäder som lade grunden till dagens Stockholm – en huvudstad präglad av rik mångfald och av olika stadsbyggnadskaraktärer och livsmiljöer. Under denna långa tidsrymd växlade tankar och teorier om den byggda miljön utifrån rådande ideal. Länge betraktades de yttre stadsdelarna snarare som självständiga lokalsamhällen med olika typer av hus och gaturum än som en med kärnan sammanvävd stad.
Kransen av 97 stadsdelar utanför innerstadens tullar utgör idag de flesta stockholmares hem. Och det är till övervägande del här, och inte i innerstaden, som den växande befolkningen ska beredas plats och där löftet om 140 000 nya bostäder under perioden 2010–2030 ska infrias.
Med historien som fond och med hjälp av ett generöst bildmaterial bidrar artikelförfattarna i Ytterstaden med olika perspektiv på dagens förändringar. Innehållet spänner över en rad ämnen, så som stadsplanering, bebyggelsehistoria, arkitektur, infrastruktur, demografi, sociala miljöer och grön miljö.
“Ytterstaden är väldokumenterad och språket mycket lätt att följa med i trots fackuttryck, och bildmaterialet är högklassigt. En källa att ösa ur både för den som är insatt och för lekmannen.”
—Maria Tullgren Pearman, Btj (Bibliotekstjänst)
Förlag: Appell Förlag
Redaktör: Ann Pålsson
Grafisk form: Elsa Wohlfahrt Larsson
Innehåll:
Monica Andersson, “Generalplaneinstitutet och översiktsplanen”
Susanne Ingo, “Ytterstadens trafiklandskap”
Cecilia Björk och Laila Reppen, “Södra Ängby – ett riksintresse”
Ulrika Sax, “ABC-staden Vällingby – världens modernaste stad?”
Catharina Nolin, “Radhusen i 1950-talets ytterstad”
Stina Hagelqvist, “Förortens centrum – från trivsel till trygghet”
Henrik Nerlund, “En ny stad i staden”
Lisbeth Söderqvist, “Miljonprogrammet – ett laddat begrepp”
Olle Burell, “Hållbar skolarkitektur”
Elisabeth Lilja, “Stad och identitet”
Katja Jassey, “Orten odlar”
Tor Edsjö och Karin Schibbye, “Ideella krafter i stadsomvandlingen”
