Varje år rivs byggnader som fortfarande bär på material, minnen och möjligheter. Samtidigt växer nya exempel fram där man väljer att tänka om. Här samlar vi berättelser om rivningar, återbruk och alternativen däremellan. Bygg- och fastighetssektorn står för närmare 40 procent av de globala koldioxidutsläppen, och rivning är ofta det första steget i en process som redan från början låser fast stora mängder utsläpp. I Sverige rivs massor av byggnader varje år, ofta utan att deras kulturella, sociala eller materiella värden tas tillvara.
Men det finns andra vägar.
När befintliga byggnader bevaras, omvandlas och återbrukas kan klimatpåverkan minska drastiskt. Studier visar att ombyggnad och återbruk kan reducera utsläpp med upp till 50–90 procent jämfört med nyproduktion. Samtidigt bevaras platsernas identitet, historia och relationen mellan människor och det byggda.
Den här temasidan samlar både det som står inför att försvinna och det som har fått fortsätta leva. Här lyfter vi byggnader i riskzonen för rivning i Stockholm, men också goda exempel där arkitekter, kommuner, civilsamhälle och fastighetsägare valt att tänka om både i Stockholm och i andra städer runtom i världen och där återbruk blivit ett aktivt, medvetet val.Vi rör oss mellan reportage, essäer, analyser och konkreta fall.
En byggnad bär på berättelser
Omvandlingen av Thoravej 29 är ritad av Pihlmann Architects, som med återbruk som metod har låtit det befintliga materialet styra både form och funktion.
Kulturnatten 2026
Arkitekturkollektivet Fältstudios gör en installation och håller i en interaktiv workshop om Uggleviksresorvoaren under Kulturnatten 2026. Läs mer här.
Alviks strand
I Alviks strand var den ursprungliga tanken att riva. Men Vasakronan tänkte om. Resultatet är ett exempel på hur stadsutveckling kan ta en annan riktning, där omvandling och bevarande går före rivning.
