Historia

1901 Samfundet S:t Erik stiftas på initiativ av zoologiprofessorn Wilhelm Leche. I de förberedande diskussionerna deltog aktivt arkitekten Isak Gustaf Clason, arkivarien Johan Flodmark, grosshandlaren Johan Unman och greve F.U. Wrangel.

I den första styrelsen blev riksantikvarien Hans Hildebrand ordförande, Leche vice ordförande, arkitekten och hovintendenten Gustaf Lindgren sekreterare och Unman skattmästare. Kung Oskar II blev samfundets höge beskyddare. Bakgrunden till bildandet var bl a rivning av kulturhistoriskt värdefulla byggnader, framför allt Adelcrantz operahus, brist på historisk hänsyn vid planering och nybebyggelse samt planer på hårdhänt reglering av Gamla Stan. Samfundet skulle enligt sin huvudsak oförändrade ändamålsparagraf ”sprida kännedom om Stockholms historia , väcka intresse för bevarande av stadens ur historisk, konstnärlig eller kulturell synpunkt värdefulla minnesmärken” samt ”verka för tillgodoseende av historia och konstnärliga krav vid stadens omdaning och opinionsbildning” och blev ett oberoende språkrör i nära samarbete med Nordiska museet, Historiska museet och Riksantikvarieämbetet.

1903 Den första årsboken ges ut.

1906 Byggnadsinventering i Gamla Stan påbörjas med kommunalt anslag. Den leddes av Nordiska museets blivande styresman Gustaf Upmark dy, som under mer än 20 år i egenskap av sekreterare, årsboksredaktör och slutligen skattmästare var samfundets drivande kraft. Medlemsantalet har genom aktiv medlemsvärvning stigit till 1 600.

1907-33 Uppmätning av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer, tillsammans över 1 400 ritningar genomförs.

1911 Medlemsantalet kulminerar med drygt 2 600 medlemmar. Denna siffra överträffades sedan först i slutet av 1990-talet.

1912 Byggnadsinventering på Söder inleds.

1913 Johan Unmans donation erhålles genomförs. Sedan donationsfonden i början av 1920-talet börjat ge avkastning blir den under flera decennier basen för många av samfundets insatser.

1915 På uppdrag av samfundet utarbetar Carl Bergsten och Sal Vinberg ett förslag till Slussens ordnande. Det kommer inte till utförande men bidrar till att Södra stadshuset och 1600-talsbyggnaderna vid Södermalmstorg bevaras. Sven Wallander lanserar i samfundets sin idé om Kungsgatans utformning.

1916 Ragnar Josephsons Borgarhus i gamla Stockholm ges ut av samfundet som redovisning av byggnadsinventeringen i Gamla Stan.

1917-35 Byggnadsinventeringar på malmarna, från 1925 under ledning av Gösta Selling.

1918 Arkitekt P. O. Hallmans förslag att inrätta ett Skönhetsråd i Stockholms diskuteras livligt i samfundets styrelse. Efter Rådet till skydd för Stockholms skönhets tillkomst 1919 etableras nära samarbete, bl a genom att samfundet ges permanent representation i rådet och under flera perioder uppehåller ordförandeposten.

En översiktskarta över Stockholms bevarandevärda byggnader påbörjas av samfundet genom museimannen Sigurd Wallin. Uppgiften övertas inom kort av det nybildade Skönhetsrådet. Wallins färgbetäckningar (blått, grönt, gult) före olika grader av kulturhistoriskt värde blir normgivande.

1923 Vindragarlagets hus vid Stora Hoparegränd köps in av samfundet och repareras.
Stadsplanetävlingen om Gamla Stan avgörs under medverkan från samfundet. Gustaf Clasons och Wollter Gahns bevarandeinriktade förslag segrar.

1925 Efter en motion av borgarrådet Oscar Larsson inrättar stadsfullmäktige en stadsmuseikommitté. Motionen byggde på en promemoria av Ragnar Josephson som spelade en central roll inom samfundet och som förste sekreterare i båda Skönhetsrådet och stadsmuseikommittén.

1926-35 Samfundet lämnar bidrag till uppbyggnaden av ett stadskvarter på Skansen.

1930 Kvarteruppmätningar i Gamla Stan påbörjas av samfundet genom arkitekt Albin Stark.

1931 Stockholms stadsmuseum anställer sina första tjänstemän och flyttar in i några rum i Södra stadshuset. Museet övertar efter hand flera uppgifter från samfundet och Skönhetsrådet.

1931-43 Samfundet tar aktiv del i diskussionerna om Ladugårdsgärdes bebyggelse.

1934 Samfundet köper och provsanerar fastigheten Cepheus 8 och Kindstugatan 14 för att kunna redovisa alternativ till planerade rivningar i Gamla Stan. Erfarenheterna redovisas för stadsfullmäktige som argument för bevarande vid den kommande upprustningen av Gamla Stan.

1936 AB Stadsholmen bildas med samfundet som dominerande ägare. Bolaget köper in fastigheterna Cepheus 4, 5, 6, 11, 15, 16, 17 och 18. Åren 1936-37 genomförs saneringen av hela komplexet med stöd av ett kommunalt subventionslån. Exemplet blir mönstergivande för den följande upprustningen av Gamla stan. Nämnda fastigheter tillsammans med nr 9 och 10 slås senare samman till Cepheus 26. Drivande krafter vid restaureringen var Gösta Selling och Albin Stark.

1937 Stockholms stadsmuseum blir en självständig administrativ enhet och Gösta Selling utnämns till förste stadsantikvarie.

1938 Stadsholmen sanerar kv. Cygnus vid Tyska Brunnsplan.

1940 Programverksamheten för medlemmarna intensifieras med visningar och vandringar. Från 1967 är samfundets  klubbmästare ansvarig för programverksamheten.

1941 Föreläsningsverksamhet i samarbete med Stadsmuseet inleds.

1943-61 AB Stadsholmen köper sex fastigheter i Kv Pygmalion, Phaëton, Cupido och Atlas. Saneringarna fortsätter med statsanslag och nya kommunala subventionslån.

1944 Årsmötet förläggs för första gången till Börshuset stora sal, som därefter blivit samfundets mer eller mindre permanenta samlingsplats.

1944-46 Intensiv opinionsbildning mot bygget av den ”provisoriska” Strömbron blir tyvärr resultatlöst

1950-talet Aktuella frågor rörande stadsplanering, bebyggelse, trafikleder och gränsområden dominerar vid medlemsmöten, debatter och opinionsmöten.

1960-64 Kommittén för Gamla Stan utreder planering för stadsdelens bevarande under aktiv medverkan från samfundet.

1963 Samfundet S:t Erik instiftar en belöningsplakett som två år senare delas ut för första gången. Fr o m 1984 kombineras plaketten med ett penningpris. Ursprungligen uppgick priset till 10 000 kr, vilket successivt härefter ökat till 50 000 kr

1967 Aktierna i AB Stadsholmen säljs till Stockholms stad så när som på tre aktier i enskild ägo. Cepheus 26 köps in av samfundet, som sedan tidigare äger Cepheus 8. Cepheus 12, 13 och 14, senare sammanslagna till Cepheus 25, köps in av samfundet och saneras. Kostnaden blir p g a oväntade byggnadstekniska komplikationer och värdefulla kulturhistoriska upptäckter mycket höga. En stor testamentarisk gåva av med. dr. Axel Hirsch bidrog verksamheten till saneringen kunde genomföras.

De betydelsefulla, delvis dramatiska, fastighetsaffärerna präglas fr o m detta år ända till 1993 av skattmästaren, försäkringsdirektör Anders Nerman.

1967 Fram till 1993 arrangerades kulturhistoriska medlemsresor till mål i hela Norden, många i samarbete med Svenska Fornminnesföreningen.

1977 Stockholms stadsmuseum köper inventarierna i Vindragarlagets härbärge av samfundet.

1983 Cepheus 26 säljs till bostadsrättsföreningen Cepheus 26. Ett 25-årigt avtal tecknas om visst öppethållande av gården för allmänheten. Samfundet blir medlem i föreningen med avseende på kontorslokalen mot gården i Köpmangatan 5 och boklagret i gårdshuset Köpmangatan 7.

1984 Samfundet överlämnar Stockholmsregistret och ritningssamlingen som gåva till Stockholms stadsmuseum. Samtidigt bekräftar kulturnämnden och kommunfullmäktige formellt, att samfundet är Stadsmuseets vänförening, vilket det i praktiken varit ända sedan museets tillkomst. I fortsättningen utökades stödet till museet i olika former.

1985 Observatoriemuseet får det första i en rad bidrag från samfundet.

1986 Stockholms medeltidsmuseum på Helgeandsholmen öppnas, administrativt en del av Stadsmuseet. Samfundet bidrog som första donator till museets inredning och utrustning och återkom senare vid flera tillfällen med nya bidrag.

1987 Årsboken får med Björn Hallerdt som redaktör tematisk uppläggning, ofta med en särtrycks- eller extraupplaga i samarbete med andra intressenter. Till de senare hör Ekoparken 1995 och tre volymer i samarbete med Medeltidsmuseet (1993, 1999 och 2002).

1990 Under hela nittiotalet arrangerades kontinuerligt debatt och opinionsbildning tillsammans med bl a Stiftelsen Stolta stad samt remissyttranden om tredje spåret förbi Riddarholmen.

1991 Fastigheten Cepheus 25 försäljs efter ett komplicerat anbuds-, hembuds och skiljedomsförfarande till en bostadsrättsförening som senare antar namnet Brf Bartelska & Törneska husen. I samband härmed förlorar samfundet sina vackra klubblokaler i Själagårdsgatan 2.

Genom försäljningen av fastigheterna i kvarteret Cepheus och stora testamentariska gåvor fick samfundet under 1990-talet tryggad ekonomi och kunde använda den betydande avkastningen av kapitalet till delvis nya ändamål. Åren 1991-2000 utgick således ca 150 bidrag till museer, forskning och publikationer mm med ett sammanlagt belopp av ca 9,3 Mkr.

1991 Stockholms stads säljer aktierna i AB Stadsholmen till AB Svenska Bostäder, där det får ställning som dotterbolag. Samfundet erhåller en av riksantikvarie Martin Olsson testamenterad aktie men utnyttjar inte sin förköpsrätt till övriga aktier. I stället tecknas efter förhandlingar ett samarbetsavtal där samfundet tillförsäkras permanenta platser i AB Stadsholmens styrelse och i ett nyinrättat kulturhusråd samt inflytande på utdelning av ett blivande kulturhusstipendium.

1991 Skansen får vid sitt 100-årsjubileum 100 000 kr från samfundet och året därpå lika mycket. Båda bidragen används till en stor modell över Skansenområdet.

1992 Butiken (Skottboden) Köpmangatan 5 köps in av samfundet. Den restaurerades omsorgsfullt för att användas som föreningslokal och får en inre förbindelse med kontorslokalen mot gården.

Makarna Wirgins mycket betydande donation till samfundet offentliggörs.

1992 Samfundet köper bostadsrätten till stuckatören Axel Notinis våning vid David Bagares gata och överlämnar den som gåva till Stockholms stad. Kostnaden uppgick totalt till 2,6 Mkr ink reparationsarbeten. Den borgerliga paradvåningen från 1880-talet öppnades 1996 som museum i Stadsmuseets regi.

1993 Den löpande, dagliga verksamheten stabiliserades genom att samfundet anställer en ung akademiker med ansvar för kansliet. Programverksamheten utökas och ett medlemsblad med fyra nummer per år börjar utges (1995). En första informationsskylt i blå emalj framställs och monteras på Vindragarlagets hus. Den följs under den kommande tioårsperioden av ytterligare ett 60-tal skyltar på kulturhistoriskt värdefulla hus i hela innerstaden. Skyltprogrammets drivande kraft var förre stadsarkitekten Bengt Lindblad.

1992-2002 Stockholms stadsmuseum får kontinuerligt stora anslag till olika delar av verksamheten. Till de mera betydande här inredning av bokhandel och bokkafé (1992), uppbyggnad av basutställningen Stolta stad inklusive Loheskatten (1993), produktion av det magnifika bildspelet ”Stockholms under 1000 år” (1994), inköp av Ferdinand Tollins panoramamålning ”Utsikt från Mosebacke 1842” (1995), arkeologiska undersökningar i Slottet (1995-2000),

1998 Samfundet gör en egen tyvärr resultatlös utredning om mera måttfull utbyggnad av Tranebergsbron.

Vädersolstavlan i Storkyrkan konserveras och analyseras samt får mångsidig belysning i årsboken på samfundets bekostnad.

2001  Under tiden 1996-2002 genomförs, med generösa bidrag från samfundet, dokumentation av ytterstaden och publicering av boken ”Stockholms utanför tullarna” (1996-2002), framställning av DVD-skiva om Gamla Stan inför Stockholms 750-årsjubileum (2000-2001) samt uppordnande av Per Anders Fogelströms samling och inköp av konstnären Stig Claessons porträtt av författaren (2000-2002) av Stadsmuseet.

2001 Samfundet S:t Erik firar sitt 100-årsjubileum med fest i Stadshuset för mer än 1000 deltagare, genom utgivning av jubileumsårsboken ”Av kärlek till Stockholm” och genom tillverkning av en stor modell över kv Cepheus före 1930-talets ombyggnader. Modellen deponeras sedan till Stadsmuseet.

2003 Stipendium ur Stiftelsen Höjerings Bokförlag för Stockholmiana delas ut för första gången. 

Samfundets syn på för Stockholms utveckling strategiska frågor och på aktuella förslag till förändringar i ett allt snabbare växande Stockholms diskuteras. Det opinionsbildande arbetet intensifieras med presskontakter, politiker och tjänstemannakontakter. En serie årsböcker med aktuellt tema som samtidigt kan användas som faktabas och inlägg i det opinionsbildande arbetet påbörjas.

2004 Policydokument för samfundets syn på Stockholms utveckling, förhållningssätt generellt och för olika delaspekter (opinionsbildning, medlemskap, programaktiviteter, årsbok, kulturhusskyltar, bidrag mm) tas fram och beslutas.

Samfundet agerar kontinuerligt genom yttranden, pressdebatt, skrivelser, medverkan i seminarier, uppvaktningar mm i en rad viktiga ärenden bl a användning av Djurgårdsvarvets område, planerat storhotell vid Centralstationen, Skeppsbrons miljö, upprustningen av Karlavägen, Nationalstadsparken, planering av hamnområdena vid Värtan. Samtidigt uppmärksammar samfundet kontinuerligt en rad för Stockholms utveckling och kulturmiljö strategiska frågor såsom betydelsen av stadens fysiska form för socialt och ekonomiskt liv, en blandad stad, trafikleder som förenande puls i stadslandskapet i stället för barriärer och framtida handlingsfrihet avseende bl a möjlighet till försörjning sjövägen.

2006 Samfundet donerar fastigheten på Stora Hoparegränd 6, Kv Pollux 11, med Vindragarlagets härbärge till Stockholms stad genom ägande av AB Stadsholmen.

2007 Samfundet agerar fortsatt i frågor som mot flytande hotell på Riddarfjärden, mot höjden på Stockholm Waterfront kongressanläggning på Bangårdspostens plats, för Stadsmuseet, för Järvastadens utveckling, mot minskad respekt för kulturmiljö, kostnader och naturresurser med vindsinredningar och dyrt byggande på hamnområden som exempel, mot utförsäljning av AB Stadsholmen, för bevarad Stockholmsidentitet, för sjöfarts- och vattenstaden, mot tillbyggnad av Stockholms stadsbibliotek, mot höjning av City och mot den nya bebyggelsepuckeln vid Klara sjö det s k Västra City, för ett Slussen med bevarade stadsvärden mm.

2009 Samarbete inleddes med K. A. Almgrens sidenväveri, Strindbergsmuseet och Strindbergs Intima Teater. En unik bild av Stockholm från tidigt 1600-tal köptes in för Stadsmuseets räkning. Stockholmiapriset för bästa magister- eller masteruppsats om stockholmsförhållanden inrättas i samarbete med Stockholmsforskningen, och delas genom hedersomnämnande ut för första gången.

2010 På hösten 2010 håller samfundet ett första mindre stadsbyggnadsseminarium.

2011 Samfundet S:t Erik firar sitt 110-årsjubileum i Börshuset med mingel i trapphuset. Ca 130 medlemmar och inbjudna gäster deltar. Under sommaren 2011 räddade samfundet, på initiativ av Fredrik von Feilitzen, den sista av fem fresker målade av konstnären Gunnar Torhamn av  i den nu rivna Lindgården. Samfundet öppnade ett facebook-konto. Samfundet utvecklar seminarieverksamheten och arrangerar tre stadsbyggnadsseminarium varav Höga Hus var mest besökta, över 200 personer deltog.

2012 En förnyad och moderniserad hemsida lades ut på nätet i februari 2012. Under 2012 avslutas det s.k. broskyltsprojektet, ett samarbete med Trafikkontoret att utöver fastigheter skylta ett antal av Stockholms broar. Den första skylten i ytterstaden sattes upp på höghuset i Björkhagen. Samfundet uppmärksammar i skrivelser och seminarier trenden att bygga till flera våningar på äldre fastigheter i staden, naggandet i kanten på stadens grönområden och infrastrukturlösningar kring Slussen.  Modellen över kv Cepheus anno 1934 ges i 75-årsjubileumsgåva till Stadsmuseet.

2013 Samfundet deltar för första gången i Kulturnatt Stockholm. Samfundet anordnar i samarbete med DN Stockholm en fototävling, ”Mitt Slussen”. Över 2000 bidrag inkommer. Reviderade stadgar antas av årsmötet 2013. Bland annat höjs åldersgränsen för ledamöter i styrelsen från 70 år till 75 år.

2014 Samfundet arrangerar för första gången en till allmänheten riktad valdebatt på offentlig plats, i Kungsträdgården, om stadsbyggnadsfrågor där representanter för partierna i stadsbyggnadsnämnden medverkar. Samfundet finns nu också på twitter.

2015 uppsatstävlingen för gymnasieelever ”Min Stockholmsskildring” belönas för första gången. Samfundet deltar från 2015 i flera manifestationer mot det nya Nobel Center på Blasieholmen.

2016 I början av 2016 erhåller samfundet ett legat om 2 000 000 kr efter Ernst Hirsch. Samfundet engagerar sig mer aktivt i den planerade rivningen av Astoriahuset, Riddaren 18. Samfundet en av organisationerna som medverkar i planeringen för 100-årsjubileet av Per Anders Fogelström födelse.

2017 Samfundet inviger Fogelströmåret med invigning av en kulturhusskylt på Fjällgatan 30. En ny och mer modern hemsida tänds till sommaren.

2023 Föreningen ger ut boken ”Min Stockholmsskildring”, som samlar de vinnande bidragen från skrivartävlingen de senaste åren. Boken ges gratis till gymnasieskolor i Stockholmsområdet.

2023 De blå kulturhusskyltarna firar 30 år.