Historia

Om Samfundet S:t Eriks historia

Samfundet S:t Erik stiftades 1901 och har alltsedan starten varit en aktiv röst i Stockholms stadsutveckling och bevarandet av kulturhistoriska miljöer, samt arbetat för ökad kännedom om Stockholmshistoria. Samfundet bildades på initiativ av zoologiprofessorn Wilhelm Leche som tillsammans arkitekten Isak Gustaf Clason, arkivarien Johan Flodmark, grosshandlaren Johan Unman och greve F.U. Wrangel reagerade på bristande historisk hänsyn i stadsplaneringen och rivningar av kulturhistoriskt intressanta byggnader – framförallt det tidigare operahuset vid Kungsträdgården och den hårdhänta regleringen av Gamla Stan. Samfundet blev ett oberoende språkrör i nära samarbete med Nordiska museet, Historiska museet och Riksantikvarieämbetet.

Årsböcker 
Redan 1903 ges den första årsboken ut med en serie essäer om Stockholms aktuella stadsutvecklingsfrågor, skrivna av tidens arkitekter. Sven Wallander presenterade visionen om Kungstornen i föreningens årsbok från 1915 och förslag för utveckling av Slussen debatteras frekvent. Föreningen tar också initiativ till uppmätning av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer, där över 1 400 ritningar genomförs som senare doneras till stadsmuseet.

Kungstornen, Europas första skyskrapor, presenterades av arkitekt Sven Wallander i årsboken 1915

På initiativ av Per O. Hallman tillkommer 1919 Skönhetsrådet i Stockholm, med hjälp av Samfundet S:t Eriks styrelse, som sedan dess har permanent representation i rådet. Så småningom är föreningen med och utvecklar idéer om ett stadsmuseum, som när det invigs får överta både samlingar och arbetsuppgifter. Även Stadsmuseets klassificeringssystem med blått, gult och grönt för kulturhistoriska byggnader bygger på föreningens ordning.

Rivningar i Gamla Stan
För att förhindra rivningar i Gamla Stan på 1920- och 1930-talen köper Samfundet S:t Erik in fastigheter, inklusive Vindragarlagets Hus, och genomför provsanering. Det visar sig sedan vara ett framgångsrikt argument för stadsfullmäktige bevarande. Fastighetsbolaget AB Stadsholmen bildas, med samfundet som dominerande ägare, och köper upp fler fastigheter Gamla Stan för att fortsätta saneringen, och bevarandet.

Anslag och stipendier
Med hjälp av generösa gåvor och donationer fortsätter inte bara samfundets arbete utan även möjligheten till anslag och stipendier, bland dem en belöningsplakett som sedan 1964 delas ut för kulturminnesvårdande insatser, bland annat till författaren Per Anders Fogelström. 1986 öppnas Medeltidsmuseet med hjälp av donationer från samfundet till museets inredning och utrustning.

Den första kulturhusskylten. Vindragarlagets hus, Gamla Stan

Kulturhusskyltar 
På Vindragarlagets hus i Gamla Stan tillkommer den första kulturhusskylten i blå emalj 1993. Det blir den första av många skyltar som sätts upp för att stärka kunskapen om stadens byggnadshistoria. På senare år har det opinionsbildande arbetet intensifierats, bland annat genom årsböckerna, men även genom regelbundna seminarier, debatter och föreläsningar. Inför varje val hålls en stadsbyggnadsdebatt i Kungsträdgården där representanter för partierna i stadsbyggnadsnämnden medverkar.

Sigillet
Föreningens logotyp är baserad på ett medeltida sigill som användes på 1400-talet för skrivelser. Senare blev det så kallade segnetet Stockholms kontrollmärke för järn och andra handelsvaror. Det brändes också in i stadens alla tillhörigheter, exempelvis kanoner, men även på brottslingar som straff. Det fanns i flera varianter som användes under olika tider. Samfundet S:t Eriks logotyp är en egen variant.

Meny
Processing...
Thank you! Your subscription has been confirmed. You'll hear from us soon.
ErrorHere