Samfundet S:t Eriks belöningsplakett

Om priset

Priset delas ut årligen till ”den som i samfundets anda utfört berömliga insatser av vetenskaplig, konstnärlig, journalistisk eller kulturminnesvårdande natur”. Med belöningsplaketten följer ett pris som för närvarande uppgår till 50 000 kronor. Plaketten, i oxiderat silver, formgavs av Carl Milles för Samfundet S:t Erik 1923 till 400-årsminnet av Gustav Vasas tronbestigning.

Nomineringar

Medlemmar i Samfundet S:t Erik kan föreslå lämpliga kandidater genom att kontakta kansliet med namn och medföljande motivering. Priset har delats ut till eldsjälar, konstnärer, forskare, historiker och arkitekter. Från arkitekten Ivar Tengbom och författaren Per Fogelström till journalisten Elisabet Andersson på Svenska Dagbladet. Utdelningen beslutas av Samfundet S:t Eriks styrelse.

Samfundet S:t Eriks belöningsplakett och pris. Tre Kronor vid Gustav Vasas tronbestigning 1523.

Stadgar

Antagna 27 november 1963

§ 1   Till den som i samfundets anda utfört berömliga insatser av vetenskaplig, konstnärlig, journalistisk eller kulturminnesvårdande natur utdelar Samfundet S:t Erik årligen en belöningsplakett.
§ 2   Beslut om plakettens utdelande fattas av samfundets styrelse; styrelsen dock obetagen att visst år avstå från att meddela sådant beslut.
§ 3   Ledamot av styrelsen må ej tilldelas plaketten, såvida ej synnerliga skäl föreligger därtill. Ej heller må samma person mera än en gång tilldelas utmärkelsen.
§ 4   Envar medlem av samfundet äger att hos styrelsen föreslå lämplig kandidat till plakettens erhållande. Förslag bör vara styrelsen tillhanda senast den första februari.
§ 5   Plaketten utdelas vid det ordinarie vårsammanträdet och skall vara åtföljt av ett diplom med en kortfattad motivering för styrelsens beslut.

Tidigare mottagare

2023 Konstnären och scenografen Tor Svae

Motivering: För att han med ett kreativt sinne och stor skaparglädje har gestaltat en rad unika och färgstarka lek- och temaparker där räta vinklar är strängt förbjudna och där endast fantasin sätter gränser. Med återkommande referenser till såväl litteraturens värld som till den aktuella platsens historia, har han format lekmiljöer såsom Mulle Meck-parken i Järvastaden, Bryggartäppan på Södermalm som inspirerats av Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad, Lilla Kvarnholmen där temat lånats från tiden då mjölkvarnarna ännu var i drift och Anders Franzéns park i Hammarby Sjöstad där platsens tidigare industri- och varvsverksamhet återspeglas. Med finurlighet, stor konstnärlig­het och ett aldrig sinande barnasinne har Tor Svae skapat platser som uppmuntrar både barn och vuxna till lek, läsande och ett ständigt utforskande av fantasin.”

Läs mer om Tor Svae

2022 Arkitekten Per Ahrbom

Motivering: För att han i en rad av Stockholms märkesbyggnader utfört renoveringar med respekt för ursprungliga kvaliteter, ofta i kombination med skickligt utförda tillägg som underordnar sig den befintliga byggnaden och som samtidigt har hållbarhet i fokus. I kulturhistoriskt värdefulla byggnader som Stockholms Rådhus, KTH:s bibliotek och Skatteskrapans omvandling till studentbostäder har Per Ahrbom tillsammans med sina medarbetare skapat goda miljöer för dagens och framtidens stockholmare. För Kulturhuset, som han en gång varit med om att rita, och nu varit ansvarig arkitekt för den nyligen avslutade renoveringen har ”bara det som behöver ändras” åtgärdats. Per Ahrboms uthålliga gärning visar hur betydelsefull en modig och kompetent arkitekt är för att en byggnads särpräglade arkitektur ska fortleva i förändringen.

2021 Professor Catharina Nolin

För att hon genom sin konstvetenskapliga grundforskning i omfattande arkivstudier och med säker penna fördjupat kunskaperna om Stockholms parkhistoria och medverkat till att kvinnliga trädgårdsarkitekters banbrytande verksamhet under 1900-talet skrivits in i en tidigare manligt dominerad landskapsarkitektonisk kanon. Andra förbisedda områden som hon lyft fram är 1800-talets offentliga park genom doktorsavhandlingen Till stadsbornas nytta & förlustande. Den offentliga parken i Sverige under 1800-talet 1999, liksom Lars Israel Wahlmans roll som trädgårdsarkitekt under tidigt 1900-tal. Hennes folkbildande och utåtriktade verksamhet har även tagit sig uttryck i artiklar och yttranden inom Samfundet S:t Eriks verksamhet.

Meny
Processing...
Thank you! Your subscription has been confirmed. You'll hear from us soon.
ErrorHere