Mark- och Miljödomstolen
Stockholms stadsbyggnadskontor
stadsbyggnadskontoret@stockholm.se
ÖVERKLAGANDE
2021-02-28
Överklagande av detaljplan för Marievik 15 m fl, Liljeholmen, Dp 2010-14465
Samfundet S:t Erik vidhåller synpunkterna i sina tidigare yttranden från samråd och efterföljande granskningar (se bilagor), och hemställer att kommunfullmäktiges beslut av den 1 februari 2021 om ett antagande av detaljplanen för Marievik 15 m fl i stadsdelen Liljeholmen (Dp 2010-14465) upphävs. Samfundet vill framhålla följande:
Skalförskjutningen bryter mot stadsbildens vedertagna skala
I PBL 2 kap 6 § uttrycks att bebyggelse och byggnadsverk ska utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur – och kulturvärdena på platsen och intresset av god helhetsverkan. Förslagets markanta skalförskjutning med det föreslagna klustret av tornbyggnader i upp till 32 våningars höjd är ett brott mot vedertagen skala som i strid mot intentionerna i PBL kommer att medföra negativa konsekvenser för närområdet, stadslandskapet och stadens silhuett med fronten mot vattenrummet. Vidare påverkas enligt Miljöbalken 3 kap 6 § kulturmiljövårdens riksintresse Stockholms innerstad med Djurgården negativt i flera avseenden då skalförskjutningen blir synlig på stort avstånd och påverkar upplevelsen av stadens topografi och vyerna från flera av viktigaste utsiktspunkterna.
Föreslagna rivningar är oförenliga med kravet på god hushållning med resurser
I planförslaget norra del rivs ett flertal byggnader från 1980-talet, vilket inte är förenligt med kravet på en god hushållning av resurser vare sig ur ett kulturmiljö- eller hållbarhetsperspektiv och strider mot preciseringen av det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och det av riksdagen antagna arkitekturpolitiska målet Politik för gestaltad miljö (2017/18:110) samt kulturmiljölagstiftningen, bl a PBL 9 kap 34 §.
Stor förlust av stora kulturhistoriska värden
Några av Marieviksområdets befintliga byggnader utgör exempel på högkvalitativ postmodernistisk arkitektur och representerar en viktig årsring i Stockholms bebyggelsehistoria som riskerar att utraderas. Huvudnumret är den grönklassificerade kontorsbyggnaden M 15, som med få motsvarigheter utgör en exceptionell exponent för 1980-talets postmodernism, men som likafullt är en av de byggnader som rivs i förslaget.
Det få kvarvarande byggnaderna från epoken omgestaltas överlag med kraftiga om-, till- och påbyggnader, såsom exempelvis det grönklassificerade s k Modehuset (M 19) och det high-tech-inspirerade kontorshuset M 29, tvärt emot kraven i PBL 8 kap 13, 14 och 17 §§ att byggnader inte får förvanskas och att underhåll och ändringar ska anpassas såväl till omgivningens karaktär som byggnaders kulturhistoriska värde.
Maximal exploatering på bekostnad av parker och friytor m m
Samfundet S:t Erik anser att det kan vara möjligt med en förtätning i området. Men den extremt höga exploateringsgraden medför minimala ytor för lekplatser och förskolegårdar och en brist på grönytor som omöjligen kan kompenseras av grönskande takterrasser. Förskolegårdarnas begränsade friyta om 10 kvm/barn, dvs en bra bit under den generella rekommendationen om 20–40 kvm/barn, är oacceptabel, speciellt som gårdarna delas med de boende och det dessutom råder stor brist på lättillgängliga grönområden i närområdet.
Ljusförhållandena är en annan viktig kvalitativ aspekt som vad beträffar gaturummen och de kombinerade bostads- och förskolegårdarna är långt ifrån optimala på grund av den höga täta bebyggelsen.
Samfundet S:t Erik hemställer att detaljplanen upphävs med hänvisning till ovan redovisade synpunkter och efterlyser en övergripande stadsplanemässig och arkitektonisk genomlysning av vad området och staden generellt tål i skala och exploatering.
För Samfundet S:t Erik
Monica Andersson
Ordförande
Laila Reppen
Sekreterare
Lotta von Liewen Wistrand
Antikvarie
