Detaljplan för Hornsberg 10 i stadsdelen Kristineberg, S-Dp 2018–12332
Länk till ärendet på Stadsbyggnadskontoret
Planens uttalade syfte är att utöka befintlig kontors- och centrumverksamhet inom fastigheten Hornsberg 10. Detta åstadkoms genom rivning av befintlig bebyggelse i kvarterets norra och västra delar, som ersätts av ny bebyggelse. Ett befintligt kontorshus från 1980-talet i kvarterets södra del sparas. I kontorshuset fasad mot Nordenflychtsvägen finns ett bevarat fasadparti från ett tidigare stall från 1890-talet som förses med skyddsbestämmelser i föreslagen detaljplan. Planen innebär också att kvartersmarken längs Lenngrensgatan övergår till allmän plats och att gatan förses med gångbana och träd.
Sammanfattning av Samfundet S:t Eriks synpunkter
- Samfundet S:t Erik är i grunden positivt till en utveckling av kvarteret.
- Samfundet ser möjligheten att i högre grad bygga vidare på kvarterets karaktär med samexisterande årsringar.
- Möjligheten att bevara och inkorporera 1960-talets tillbyggnad i föreslagen nybyggnad bör studeras i det fortsatta planarbetet.
Samfundet S:t Eriks synpunkter
Samfundet S:t Erik ställer sig i grunden positivt till en utveckling av kontors- och centrumverksamhet inom fastigheten. Det är positivt att projektet ser kvaliteter och möjligheter i bevarande av befintlig kontorsbyggnad från 1980-talet med den säreget inkorporerade stallfasaden från 1890-talet, ritad av Kasper Salin. Det är viktigt att påpeka att dessa i den fortsatta planprocessen, inte bör värderas och bedömas som två enskilda byggnadsverk utan som en integrerad helhet från den postmoderna tiden som präglades av sitt intresse för historisk arkitektur och byggnadskultur. I kvarteret Hornsberg tar det sig till uttryck på ett något pliktskyldigt och hårdfört sätt, i en form som har få motsvarigheter i Stockholm.
Kvarteret Hornsberg är inte klassificerat av Stadsmuseet men är kulturhistoriskt värdefullt genom sina många årsringar och lagerföljder som berättar om de olika verksamheter som funnits på platsen från 1800-talet och framåt. Penicillinfabriken från 1940-talet räknas till en av landets absolut första i sitt slag. Samfundet motsätter sig inte en rivning av den ursprungliga fabriksdelen men anser att det kulturhistoriska sammanhanget och berättelsen om läkemedelstillverkningen behöver en fysisk exponent i kvarteret för att värdet inte ska gå helt förlorat.
Samfundet S:t Erik ser en möjlighet att i högre grad integrera den nya bebyggelsen i kvarterets befintliga grammatik, där tillägg gjorts utan att radera ut spår från tidigare perioder. I detta sammanhang framstår 1960-talets tillbyggnad mot Lindhagensgatan som en välbevarad representant för kvarterets läkemedelsverksamhet. Skälen att bevara byggnaden stärks även av det faktum att den i både planbeskrivning och kulturhistorisk konsekvensanalys klassas som “känslig” och som en “betydelsefull årsring”. Detta borde kunna åstadkommas utan att på ett avgörande sätt inverka negativt på den nya bebyggelsens grundläggande idé och gestaltning. Detta skulle samtidigt bidra till att bryta upp det nuvarande förslagets ganska massiva och kompakta karaktär genom ökad variation i byggnadshöjder och volymer.
Samfundet S:t Erik tillstyrker förslaget men anser att bevarande/integrering av 1960-talets tillbyggnad till penicillinfabriken bör studeras vidare i planarbetet.
För Samfundet S:t Erik
Monica Andersson Sebastian Ulvsgärd
Ordförande Styrelseledamot
