Olle Engkvist: Storbyggmästaren och social ingenjör inom svensk bostadsbyggande

Olle Engkvist (1889-1969) kan med rätta kallas “storbyggmästaren”. Född i Gävle och uppvuxen i ett hantverkarhem där hans far var murarbas, började Engkvist tidigt lära sig byggyrket. Han utbildade sig till murare, men sökte vidare kunskaper som senare skulle bana väg för hans framgångsrika karriär inom byggnadsindustrin. Under sina sena tonår studerade han på Brunnsviks folkhögskola och tog sedan steget till Byggnadsyrkesskolan, följt av extrastudier vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH). År 1919 erhöll han byggmästarrättigheter i Stockholm, och tre år senare grundade han sitt eget byggföretag.

Engkvist blev snabbt känd för sin innovativa och socialt engagerade syn på bostadsbyggande, där han förespråkade nya hustyper och utvecklade vad som skulle bli hans signaturbyggnadsstilar – stjärnhus och terrasshus. Den sociala dimensionen i hans arbete var tydlig. Han såg bostaden som ett viktigt samhällsprojekt och ville förbättra livskvaliteten för arbetande familjer. Engkvist arbetade också med många av Sveriges mest framstående arkitekter, däribland Ragnar Östberg, Gunnar Asplund, Hakon Ahlberg samt arkitektduon Sven Backström och Leif Reinius. Olle Engkvist satt i Samfundet S:t Eriks styrelse 1950–1964.

Tidiga samarbeten och socialt nätverk

Engkvist var djupt involverad i olika kretsar, vilket gav honom kontakter inom både politik och arkitektur. Ett av de viktigaste kontakterna var Ragnar Östberg, arkitekten bakom Stockholms stadshus. Tillsammans byggde de flera projekt, bland annat en villa i Bromma för borgmästaren Carl Lindhagen. Denna villa, med sitt moderna formspråk, visar på Engkvists tidiga intresse för nytänkande inom arkitektur.

Ålstensgatan och folkhemmets ideal

Ett av Engkvists mest kända projekt blev radhuslängorna på Ålstensgatan i Bromma, byggda 1932. Radhus var vid den tiden ovanligt och inte särskilt populära bland stockholmarna. Den ekonomiska osäkerheten under denna period gjorde det dessutom svårt att locka människor att flytta ut till förorter. Statsminister Per Albin Hanssons beslut att bosätta sig där gav projektet en skjuts och bidrog till att stärka radhusboendet som boendeform i Sverige. Engkvist och Hansson var goda vänner, och Engkvists byggande av folkhemsinspirerade radhus blev en tydlig symbol för den nya sociala bostadspolitiken.

Kollektivhus och familjevänligt boende

Engkvist var en pionjär inom kollektivhusrörelsen, en boendeform som skulle underlätta vardagen för yrkesaktiva familjer. Ett exempel på detta är kvarteret Tegelslagaren på Södermalm från 1936, ritat av arkitektduon Backström och Reinius. Byggnaden har en detaljerad tegelfasad med inslag av teak och är omgiven av en välgenomtänkt utemiljö. Engkvists intresse för kollektivhus skulle senare resultera i hans största och sista projekt inom detta område, det stora kollektivhuset i Hässelby, ritat av Carl Axel Acking.

Nytänkande arkitektur: Stjärnhus i Gröndal

Under 1940-talet fortsatte Engkvist att driva på arkitektoniska innovationer. Han samarbetade med Backström och Reinius, vilka han gav stort kreativt utrymme och starkt stöd. Tillsammans skapade de stjärnhusen i kvarteret Akterspegeln i Gröndal, ett banbrytande projekt som färdigställdes 1947. Stjärnhusen var en vidareutveckling av smalhuset och hade en trespännarlösning, med tre lägenheter per trappuppgång, vilket optimerade både ljusinsläpp och insynsskydd. Husen stod i en 120° vinkel, vilket bidrog till en känsla av integritet för de boende. Denna innovativa planlösning fick snabbt efterföljare över hela Sverige.

Ett arv av kvalitet och socialt engagemang

Olle Engkvists insatser inom svensk bostadsbyggande präglades av en kombination av socialt engagemang, nytänkande och hög kvalitet. Hans vilja att samarbeta med framstående och ofta unga arkitekter ledde till flera unika byggprojekt, och hans insatser blev avgörande för folkhemmets utveckling. Genom att arbeta tätt ihop med arkitekter som Gunnar Asplund och Hakon Ahlberg bidrog Engkvist till en ny era inom svensk arkitektur och samhällsplanering, där funktionalitet och estetik gick hand i hand.

Olle Engkvists arbete och visioner har haft en bestående inverkan på Stockholms stadsbild och det svenska bostadslandskapet. Han var en byggmästare som inte bara förverkligade bostäder, utan skapade hem och levande miljöer för generationer av svenskar.

Utsåld busstur – i spåren av Olle Engkvist

Den visionäre byggmästaren Olle Engkvist satte stora spår i Stockholms stadsbild, och vi är glada att kunna erbjuda en fullbokad busstur i hans anda den 15 november. Med start och stopp vid Odenplan kommer vi följa Engkvists skapelser runt om i centrala Stockholm, från det imponerande Thulehuset längs Sveavägen till Amerikanska ambassaden på Gärdet och vidare ut till Djurgården.