GASVERKSOMRÅDET – KRING BOBERGS TORG
Efter mer än 100 år av industriell verksamhet stängdes Gasverksområdet i Stockholm år 2011. Området är 15 000 kvm stort och har en samling av cirka 30 olika produktionsenheter, de mest betydande är de två cylindriska gasklockorna; 50 meter höga och med en diameter på 30 meter. Det är ett arkitektoniskt kulturarvsområde av stor betydelse. Ferdinand Boberg (1860–1946) var arkitekt för de mest betydande byggnaderna. Gasproduktionen i området representerade en gång i tiden spjutspetsteknologi som försåg stockholmarna med värme och ljus, och området var arkitektoniskt utformat för att manifestera denna stora prestation. Pärlorna i arkitekturen var de två gasklockorna som var omgivna av en formell park med träd, gräsytor och klippta häckar. Detta var den enda platsen i området med anlagd grönska.
Vi (arkitekterna / Sweco) har försökt arbeta med enkla medel och i princip försökt göra så lite som möjligt, samtidigt som vi har utvecklat en grammatik av noggrant utvalda åtgärder. Därför är vegetationen begränsad i den historiska produktionsdelen av området, det industriella golvet bevaras plant och alla material som används ingår i en noggrant utvald palett. Marktegel markerar alla ytor för sociala aktiviteter. En två meter bred, historisk inramning av storgatsten runt byggnaderna återskapas. Ytorna däremellan, där människor och fordon blandas, är belagda med asfalt.
Det största offentliga utrymmet är det centrala torget, som är en central punkt i området och som binder samman gator, stigar och gränder. Torget har en tegelbeläggning som relaterar till materialet som används i de flesta byggnaderna. Teglet har lagts ut i ett tydligt mönster inspirerat av moderna textilier och kompletteras av robusta möbler för allmänt bruk.
Den bevarade parken runt gasklockorna, som kommer byggas om i samband med att gasklockorna får nya funktioner, ligger på en naturlig höjd och avgränsas mot resten av gasverksområdet med beklädnadsmurar
En annan viktig punkt var att framhäva industriella rester i området. De flesta övergivna industriområden har många sådana tekniska föremål, till exempel elskåp, gasregulatorer, varav en del har kunnat räddas för att återmonteras. Det viktigaste av dessa var det så kallade luftledningsstråket, med gasledningar fästa på 6 meter höga stolpar. Stråket har återskapats och markerar nu den centrala axeln i området och visar vägen för den tidigare transporten av gas inom området; från produktion till förvaring. För att ge luftledningsstråket ett berättigande har den utrustats med belysning och tunna rostfria stålnät för att fungera som en 400 meter lång spaljé för klätterväxter. Ambitionen var att återanvända delar av det befintliga luftledningsstråket, men på grund av risk för strukturell svaghet och rester av farliga ämnen visade det sig i slutänden inte vara möjligt.
Det finns också moderna tekniska föremål som behöver inkorporeras i utomhusutrymmet, till exempel vertikala rör mellan Gasverksområdet och en väg ovanför. Klädseln har fått en lätt, geometrisk struktur som möjliggör åtkomst till rören och gör det till en blickfångare i bakre delarna av området. Det är en konstnärlig skapelse av rostfritt stål, placerad mellan den nybyggda skolan och en bevarad del av berggrunden, en vertikal vägg som lämnats från processen att jämna ut området. Det är en tolkning av den oregelbundna bergytan, med perforerade delar som också släpper ut ljus.
Området omfattar även en aktivitetspark, en ankarpunkt för en specifik målgrupp och ett svar på ett kommunalt mål att ge ungdomar en plats att umgås. Aktivitetsparken omfattar en parkour-park med en innovativ design baserad på robusta stålbalkar, som skapar en känsla av en industriell rest.
Gasverksområdet är en del av Norra Djurgårdsstaden, och Stockholms stad har höga ambitioner när det gäller att bland annat minska utsläppen, uppmuntra återanvändning av material och fördröja avrinning av dagvatten. I Gasverksområdet hade hundratals kvadratmeter granitgatsten och granitkantsten demonterats och återvunnits för att användas i den nya utformningen.
Gasverksområdet är ett exempel på hur ett industriellt kulturarvsområde kan förvandlas till sitt innehåll samtidigt som de historiska värdena bevaras. Sedan 2017 pågår ombyggnaden av det tidigare industriområdet till en levande stadsdel och den första delen är nu färdigställd. En tidigare sluten värld har öppnat upp för social användning och stadsliv.
Ciceroner är landskapsarkitekterna Staffan Sundström och Thorbjörn Andersson som båda varit delaktiga i gestaltningen av Bobergs torg.
När: | Tis 5 nov kl 14.00–15.39 (ca) |
Samling: | Korsningen Bobergsgatan–Gasverksvägen vidden tidigare infarten till området. |
Kostnad: | 120 kr |
Anmälan: | Biljetterna släpps den 14 okt i kl 10.00 (ca) |
Bild: Sweco