Stiftelsen Axel Hirsch fond

Om

Stiftelsen Axel Hirsch fond har som ändamål att ”främja utbildning och vetenskaplig forskning om staden Stockholm, dess historia, topografi, kultur- och naturminnen”. Anslag, från stiftelsens avkastning, delas ut till projekt som bidrar till stiftelsens ändamål. Anslag har bland annat delats ut som tryckbidrag till avhandlingar, inventeringar och forskningsprojekt rörande Stockholm.

Medicine doktor Axel Hirsch upprättade 1966 ett testamente i vilket han donerade en summa pengar till Samfundet S:t Erik för bildandet av en fond vars avkastning skulle användas för samfundets syften. Läs mer om Axel Hirsch. 

Pris

Anslag ur Stiftelsen Axel Hirsch fond delas ut från avkastningen ur stiftelsen. Summorna kan därför variera.
De senaste åren har anslag om 20 000–40 000 kr delats ut.

Krav

Anslag som söks ska uppfylla stiftelsens ändamål:
”främja utbildning och vetenskaplig forskning om staden Stockholm, dess historia, topografi, kultur- och naturminnen”.

Ansökan

Ansökan om anslag insändes till stiftelsen, c/o Samfundet S:t Erik, anslag@samfundetsterik.se. Sista ansökningsdatum är 15 september varje år. Samfundet S:t Eriks styrelse behandlar inkomna ansökningar och beslutar om fördelning.

Stipendieansökningar skall innehålla följande uppgifter:

1. Beskrivning av projektet som det sökta bidraget avser.
2. Beräknad totalkostnad för projektet.
3. Belopp som söks från samfundet.
4. Budget för projektet med redovisning av fördelning på olika utgiftsslag samt när i tiden utgifterna kan beräknas uppstå.
5. Intyg från eventuellt förlag.
6. Namn på eventuellt andra tillfrågade bidragsgivare samt uppgifter om vilka av dessa som lämnat bidrag, till vad och till vilket belopp.
7. Bedömning av möjligheten till framtida intäkter från färdigställt projekt.
8. Plan för eventuell kompletterande finansiering.
9. Uppgifter om sökandens erfarenheter av tidigare genomförda liknande arbeten samt referenser.

För beviljade stipendium gäller följande villkor:

1. I samråd med mottagaren upprättar samfundet en utbetalningsplan. Utbetalning av ändamålsbestämda anslag sker normalt vid tiden för utgifternas bestridande.
2. Mottagaren är skyldig att kvartals- eller halvårsvis rapportera hur arbetet framskrider samt hur erhållna bidrag använts (budgetuppföljning).
3. I samband med att projektet är färdigställt skall mottagaren tillse att det tydligt framgår att bidrag erhållits av Samfundet S:t Erik. Om arbetet redovisas i tryckt skrift skall ett visst antal exemplar, efter överenskommelse med samfundets styrelse, överlämnas till samfundets kansli. Vid bidrag till utställning, restaureringsinsats eller liknande skall samfundet ges möjlighet att närvara/medverka vid t ex invigning.
4. Mottagaren skall vara beredd att presentera det slutförda arbetet för samfundet, t ex i föredragsform för samfundets medlemmar.
5. Mottagaren är skyldig att återbetala erhållet bidrag om arbetet inte påbörjats inom två år eller bedöms inte kunna slutföras inom fem år från utbetalningstillfället.
6. Beslut om beviljat, ännu inte utbetalt anslag, återtas efter två år från beviljandet om arbetet då ännu inte påbörjats. Om projektet åter aktualiseras, måste ny ansökan inlämnas för prövning i samfundets styrelse.

Projekt som fått stöd genom Stiftelsen Axel Hirsch fond, tre exempel:

”Kroppens apostlar. Kvinnliga gymnastikdirektörer 1864–2020”

Författare: Idrottshistorikerna Lars Bolling och Leif Yttergren är verksamma vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.

Ny forskning visar att kvinnor utbildade till gymnastikdirektörer gjorde karriärer både i Sverige och utomlands, när andra vägar var stängda. Få känner idag till linggymnastiken annat än som en kuriositet från ett svunnet sekel. I ”Kroppens apostlar. Kvinnliga gymnastikdirektörer 1864–2020” berättas den okända och fascinerande historien om gymnastikpedagogen Pehr Henrik Lings skola med stort internationellt inflytande. År 1813 inrättades det statliga Gymnastiska centralinstitutet (GCI) på Hamngatan i Stockholm. Där utbildades både män och kvinnor till gymnastikdirektörer, i en tid då kvinnor ännu var omyndiga och hade små möjligheter till både skolning och försörjning. De blev efterfrågade experter långt bortom Sveriges gränser. En av dem var Hedvig Malmström, vars levnadsöde och yrkeskarriär som gymnastiklärare, sjukgymnast och läkare står i bjärt kontrast till den gängse förståelsen av 1800-talets tidsanda och kroppskultur. Läs mer om boken här.

”Växternas Stockholm: fossila växtrester och skriftliga källor berättar”

Författare: Ann-Marie Hansson, Uaininn O’Meadhra, Ann-Marie Robertsson, Björn Lindeke, Bo Ohlson, Ingrid Dyhlén-Täckman, James H. Dickson, Jens Heimdahl och Sven Karlsson.

Det finns idag ett stort skriftligt material som behandlar Stockholms historia sett ur många perspektiv, Stockholmiana, som det står på hyllan i biblioteket, där man kan läsa om handel, arkitektur och mycket, mycket annat. Men hur är det med blommor, träd och ätbara växter förr i tiden i Stockholm?

Växternas Stockholm är resultatet av ett tvärvetenskapligt samarbete mellan arkeobotaniker, kvartärgeologer, arkeologer, Stockholmsforskare och farmacihistoriker. Målet har varit att presentera specialisternas egen forskning och analyser utförda fram till 2014, innan de stora Slussengrävningarna med helt nya frågeställningar började. Det blir första gången som växter i hela det gamla Stockholm publiceras, sett ur ett kulturhistoriskt perspektiv; användare, odling, omgivande vegetation och infört växtmaterial. Vissa växter har beskrivits mer ingående, och läsaren bjuds en djupdykning in i deras ursprung, och hur man använde dem för länge sedan. Ibland hamnar vi långt bort i tid och rum.

Över 200 illustrationer i färg och svartvitt berikar upplevelsen. Läs mer om boken här.

”Att forma en ny tid: kvinnor som samhällspedagoger runt 1900”

Författare: Boel Englund, Ingrid Heyman, Agneta Linné, Kerstin Skog-Östlin och Eva Trotzig är samtliga forskare i pedagogik.

I kvinnors kamp och strävan för rätten till arbete, bildning och medborgarskap gick några pionjärer före. Boken handlar om ett fyrtiotal kvinnor verksamma kring sekelskiftet 1900. Gemensamt för dem är en inriktning mot vad vi kan kalla ett samhällspedagogiskt arbete. Inom sina skilda verksamhetsområden engagerade de sig på olika vis i att fostra, förändra och förbättra människor och någon gång ville de förändra hela samhället. Flera av kvinnorna satte dominerande hierarkier och maktrelationer i gungning, medan andra flyttade fram positioner steg för steg utan att öppet utmana det etablerade.

Ämnet rör studier kring kvinnor i yrkeslivet, det civila samhällets organisationer, socialt arbete och pedagogik. Läs mer här.