Omvandlingen av Slussen – en titt på hur det kunde ha blivit!
På nationaldagen, 6 juni 2024, är det inte bara nationella festligheter. Vid Slussen är det invigning av det nya Vattentorget, en ny mötesplats och en del av områdets pågående omvandling. Slussen har länge varit en vattendelare i stadsbyggnadsdebatten och 2024 dedikerade Samfundet S:t Erik årsbokens tema till att utforska Slussens historia, framtid och potential. Vi tar en titt på hur det sett ut och diskuterats genom tiderna!
Alla bilder – med undantag för Fosters + Partners förslag – är publicerade i Samfundet S:t Eriks årsbok 2004, Slussen vid Söderström tillsammans med essäer och historisk kontext. Läs mer om våra årsböcker här.
1905 – Förslag av Richert och Enblom med Isak Gustaf Clason
Förslaget innebar en fullständig ombyggnad av Slussen. Det var en framträdande byggnad på Södersidan med stor portik med kolonner mot torgbildningen framför slussen, som avslutades med två minaretliknande torn markerande slussportarnas läge.
1906 – Förslag av Ferdinand Boberg
Arkitekten Ferdinand Boberg var vid tiden ny chef på Byggnadskontoret. Han var några år yngre än Isak Gustaf Clason, som ritat förslaget ovan. Clason hade varit något av en förebild för Boberg – men också någon han revolterat emot. Boberg ville bryta mot de förhärskande imitationerna av historiska stilar och talade om “längtan efter det nya”. Boberg hade här fått sitt genombrott och blivit en av landets mest kända arkitekter. I förslaget betonar han det estetiska och ritade två sexsidiga byggnader som markerade uppfartsvägen till Söder. Det var nära att förslaget förverkligades.
1913 – Förslag av Carl Bergsten och Samfundet S:t Erik
Samfundet S:t Erik griper in, då många av förslagen föreslog att riva Södra stadshuset (numera Stadsmuseet) från 1663. Arkitekten Bergsten var redaktör för tidningen Arkitektur och inspirerad av tyska Werkbundrörelsen. Med stöd från Samfundet S:t Erik tog han fram förslaget som innebar att stadsmuseets byggnad kom att bevaras. Det hade även en triumfbåge som skulle välkomna prominenta gäster vid bryggan. Förslaget bidrog till debatten om att behålla Södra stadshuset, även i kommande förslag, och Samfundet S:t Erik ansåg att man bidragit till att rädda byggnaden. Bergsten kritiserade stadsplanerarnas hänsynslösa behandling av Södra stadshuset, trots det ritade han själv in den som en bakgårdsbyggnad i förslaget med en tillbyggnad så att gården blev helt omsluten (se övre vänstra delen av bilden). Förslaget ritades i tidig nyklassicism, innan Swedish Grace hade slagit igenom. Omkring samma tid ritade Bergsten Liljevalchs konsthall.
1929 – Förslag av Tage William-Olsson
Tillsammans med ingenjören Gösta Lundborg utformades en klöverbladsplan för att lösa trafiksituationen. Arkitekten inspirerades av trafikplanering i USA där modellen redan använts. Liksom Boberg skapade Tage William-Olsson två “grindstolpar”, men med modernistiska husvolymer i bakgrunden. Den enda resten av äldre bebyggelse är det gamla Södra stadshuset.
1991 – Förslag av Alexis Pontvik
Vi hoppar framåt i tiden till 1991. Staden hade inbjudit till idétävling om Slussens framtid. En av de bärande idéerna var att bygget skulle finansieras genom kommersiella exploateringar i området. Det vinnande förslaget kom från Alexis Pontvik men realiserades aldrig. De trafiklösningar staden hade efterfrågat blev snabbt inaktuella och en ny tävling utsågs 2001 för att bättre kunna hantera framtidens behov.
2024 – Nu invigs Vattentorget av Foster + Partners
Såhär ser det samtida vinnande förslaget ut som just nu realiseras i Slussen. Det nya torget som invigs är ett av områdets många delar som kommer att invigas i etapper de kommande åren. Förslaget ritades av brittiska arkitektfirman Foster + Partners.