Planens syfte är att utöka kontorsytan inom fastigheten Barnhusväderkvarnen 36 genom en påbyggnad i två våningar av det befintliga kontorshuset och en ny gårdsbyggnad i sex våningar. Vidare föreslås en inbyggnad av den öppna arkaden utmed Drottninggatan med syftet att tillskapa lokaler för centrumändamål. Postbankens huvudbyggnad från 1960-talet föreslås att förses med skyddsbestämmelser i den nya detaljplanen för att värna anläggningens kulturhistoriska värden (hämta planärendet här)
Samfundet S:t Eriks synpunkter
• Samfundet S:t Erik ifrågasätter planförslagets exploateringsgrad som bedöms vara för hög sett till bebyggelsens kulturhistoriska och stadsbildsmässiga värden.
• Arkaden omnämns både i förundersökningen och i Stadsmuseets klassificering som ett värdefullt karaktärsdrag. Den är grundläggande för hela byggnadens komposition – ett bearbetat möte med gaturummet som ger lätthet till den annars massiva byggnadskroppen (se bild 1). Av den anledningen bedömer Samfundet S:t Erik att en inbyggnad skulle innebära förvanskning enligt Plan- och bygglagens 8 kap 13 §. Utöver det innebär förändringen ett ianspråktagande av ett offentligt rum. Vid observation på plats blir det tydligt att byggnadens arkad är den del av gaturummet som merparten av fotgängarna väljer i denna del av Drottninggatan. Förändringens negativa konsekvenser sett till vinsten av 290 kvm framstår därför som en obalanserad avvägning mellan enskilda och allmänna intressen.
• Påbyggnaden i nuvarande form bedöms medföra negativ påverkan på kulturhistoriska och stadsbildsmässiga värden. Påbyggnaden är för hög och framförallt från norr riskerar den att minska upplevelsen av den befintliga kontorsbyggnadens högdel på ett negativt vis. En påbyggnad kan vara möjlig men behöver omstuderas avseende utbredning och höjd liksom påverkan på Postbankhuset och omgivning.
• Samfundet S:t Erik motsätter sig inte föreslagen gårdsbyggnad då denna inte bedöms minska fastighetens värdefulla egenskaper och delar.
• Vidare vill Samfundet S:t Erik påpeka behovet av en kompletterande konsekvensanalys med tanke på de föreslagna förändringarnas omfattning, komplexitet och byggnadens kulturhistoriska klassificering. Det är oklart vad planbeskrivningens kortfattade konsekvensbeskrivning för kulturmiljön baserar sig på, när underlag av sakkunniga som utreder konsekvenser inte finns med bland ärendets handlingar.
