Förslag till rättelse: Beckholmen – Samfundet S:t Eriks årsbok 1985

Samfundet S:t Erik har blivit uppmärksammad på ett förslag till rättelse i artikeln ”Beckholmen – Djurgårdens okända ö”, från Samfundet S:t Eriks årsbok 1985.

I föreningens årsbok från 1985 anger artikelförfattaren Anna von Ajkay att Beckholmsbron restes någon gång mellan 1843–1858. Med hänvisning till ett manuskript av F B Österberg, ”Om Djurgårds-Staden” från 1859–1864 (tillgängligt på Stockholms stadsarkiv), går bron går att datera till 1851 då den ska ha uppförts som provisorisk gångbro. Vidare har Gamla inspektorbostadens tillbyggnad i årsboken daterats till 1893, vilket föreslås ändras till perioden 1840–1843 med hänvisning till bland annat en blyertsteckning av G W Palm från 1843 (Stadsmuseets referens: SSM500160) där en utbyggnad kan anas. I årsbokens artikel, som beskriver öns bebyggelsehistoria, saknas information om Boningshuset (även benämnt Byggmästarbostället), ett flerfamiljshus som ska ha stått placerad på öns nordligaste punkt och byggts 1850 eller 1851 för att sedan rivas 1894, och som saknas i flera historiska beskrivningar om Beckholmen.

Förslaget har inkommit av Gerhard Schönbeck som under egen utgivning publicerat skriften ”Beckholmen – Djurgårdens inte helt okända ö” (ISBN 978-91-527-4207-5), ett särtryck från boken ”Mannen som försvann – märkliga händelser i Fredrik Hippolyte von Schantz kölvatten” (ISBN 978-91-639-8296-5, Båtdokgruppen förlag), varifrån den nya informationen hämtats.

Läs ”Beckholmen – Djurgårdens okända ö” av Anna von Ajkay i Samfundet S:t Eriks årsbok 1985
Läs ”Beckholmen – Djurgårdens inte helt okända ö” av Gerhard Schönbeck, från egen utgivning 2022

Bild: Norra Beckholmen under tidigt 1850-tal avbildad av Frans Botvid Österberg, från skriften ”Beckholmen – Djurgårdens inte helt okända ö”