Yttrande samråd detaljplaneförslag för van der Huff 8 m. fl. i stadsdelen Södermalm, S-Dp 2017-06896

Utdrag (läs hela yttrandet här)

Samfundet S:t Eriks synpunkter
Föreliggande förslag till nybebyggelse i kvarteret Van der Huff är förödande för området kring Helgalunden, en bebyggelsemiljö vars korta tillkomstperiod, 1922–31, visar på hur stadsbyggandet vid denna tid övergår från klassicism till funktionalism. Det föreslagna bostadshuset, som för övrigt ger staden ett tillskott på endast 65 lägenheter, påverkar mycket negativt upplevelsen av den omgivande bebyggelsen som uppförts enligt Hallmans planidé. Områdets stora kulturhisto­riska värden är odiskutabla – det ligger inom ett riksintresse för kulturmiljövården och samtliga hus är också blå- eller grönklassade. Det gröna sambandet mellan Helgalunden och Tjurbergs­parken försvinner helt liksom flera andra viktiga siktlinjer och utblickar och ett antal skyddsvärda träd huggs ned. De tre småbyggnaderna som enligt planen kan uppföras på skolgården är helt främmande för denna välbevarade funktionalistiska skolmiljö.

Planförslaget innebär en förvanskning av det som karaktäriserar Hallmans plan, nämligen gaturummen och de mycket avsiktligt gestaltade sambanden mellan det byggda och det gröna. Samfundet S:t Erik anser det märkligt att man varken i kulturmiljöanalysen, konsekvensbedöm­ningen eller i planförslaget lyfter upp dessa värden. Förslaget medför även en påtaglig förändring för både skolan och kvarteret Metern då det nya, höga och tjocka huset gör Helgagatan väldigt trång och den fria rymden utanför kvarteret Meterns fasad mot Helgagatan går förlorad. Med planen införs en för Helgalundsområdet helt artfrämmande gatukaraktär.

Samfundet S:t Erik finner det anmärkningsvärt att allmän parkmark i stadens ägo omvandlas till privat kvartersmark, i synnerhet som det i Översiktsplan för Stockholms stad konstateras att det är parkbrist på Södermalm. Samfundet S:t Erik vill också påpeka det olämpliga i att markanvisningsavtal sluts med byggherrar innan planarbete påbörjas så som skett här, vilket tyvärr tycks vara praxis inom Stockholms stad. Den kulturmiljöanalys som tagits fram inom projektet är i huvudsak både gedigen och genomarbetad. Samfundet S:t Erik finner det dock problematiskt att konsekvensbeskrivningen, beställd av byggherren, här som så ofta i stadens planprojekt tyvärr inte upplevs som helt objektiv.

Samfundet S:t Erik anser att planförslaget strider mot Miljöbalken 3 kap. 6 § som bl a säger att ett riksintresseområde för kulturmiljövården skall skyddas mot åtgärder som påtagligt skadar kulturmiljön samt att behovet av grönområden i tätorter särskilt skall beaktas. Förslaget strider även mot Plan- och bygglagen 2 kap. 6 § där det står att bebyg­gelse ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. Området kring Helgalunden med en av Sveriges mest samlade och välbevarade kulturmiljöer från epoken Hallman är inte lämpligt för kompletterande bebyggelse varför Samfundet S:t Erik bestämt avstyrker detaljplaneförslaget.