Anslag, stipendier & priser

Samfundet S:t Erik delar årligen ut anslag och stipendier till forskning och bokutgivning samt till andra angelägna stockholmsanknutna projekt. Genom de stiftelser samfundet förvaltar delas anslag och stipendier ut. Dessutom utlyses två uppsatstävlingar; Min Stockholmsskildring för gymnasieelever, samt Stockholmiapriset som delas ut i två versioner: Stockholmiapriset och När historien möter samtiden.  Dessutom delar samfundet varje år ut Samfundet S:t Eriks belöningsplakett och pris till en person som ”i samfundets anda utfört berömliga insatser av vetenskaplig, konstnärlig, journalistisk eller kulturminnesvårdande natur”.

.

20160115_142310

Samfundet St:Erik Anslag

Samfundet S:t Erik delar ut anslag och stipendier till olika projekt, som har betydelse för Stockholm. Ansökningar behandlas en gång om året och insändes senast 15 september till kansli@samfundetsterik.se, eller per post till Samfundet S:t Erik, Köpmangatan 5, 111 31 Stockholm. Märk kuvertet ”Anslag”. Anslagsansökningar behandlas av samfundets styrelse i oktober

Projekt som samfundet stödjer kan t ex vara arkeologiska utgrävningar, dokumentations- och restaureringsinsatser, forskningsprojekt, publikationer, seminarier, utställningar etc, som rör Stockholm. Därutöver kan anslag och stipendier ges till projekt som i vidare mening rör företeelser och aktiviteter specifika för Stockholm.

Anslag och stipendier kan sökas av såväl enskilda, som grupper av personer och institutioner. Anslag delas i första hand ut för att bestrida kostnader för material och teknisk produktion, men anslag kan också ges i form av stipendier för att möjliggöra genomförande av projekt.

Bidrag ges inte till lön eller arvode ej heller rese- eller hotellkostnader i samband med konferenser eller studieresor.

Projektet skall vara angeläget för Stockholm och stockholmare och att kunskap saknas därom eller behöver kompletteras. Projektet skall vara beroende av stöd för att komma till stånd och resultatet skall komma många till del.

Anslagen som Samfundet S:t Erik delar ut uppgår vanligtvis till 20 000 kr – 50 000 kr. Vid extraordinära projekt kan högre bidrag lämnas.

Samfundet S:t Eriks styrelse behandlar inkomna bidragsansökningar och beslutar om fördelning av utdelningsbara medel.

Ansökningar behandlas en gång om året och insändes senast 15 september. Anslagsansökningar behandlas av samfundets styrelse i oktober

Bidragsansökningar skall innehålla följande uppgifter:

  1. Beskrivning av projektet som det sökta bidraget avser.
  2. Beräknad totalkostnad för projektet.
  3. Belopp som söks från samfundet.
  4. Budget för projektet med redovisning av fördelning på olika utgiftsslag samt när i tiden utgifterna kan beräknas uppstå.
  5. Intyg från eventuellt förlag.
  6. Namn på eventuellt andra tillfrågade bidragsgivare samt uppgifter om vilka av dessa som lämnat bidrag, till vad och till vilket belopp.
  7. Bedömning av möjligheten till framtida intäkter från färdigställt projekt.
  8. Plan för eventuell kompletterande finansiering.
  9. Uppgifter om sökandens erfarenheter av tidigare genomförda liknande arbeten samt referenser.

För beviljade bidrag gäller följande villkor:

  1. I samråd med mottagaren upprättar samfundet en utbetalningsplan. Utbetalning av ändamålsbestämda anslag sker normalt vid tiden för utgifternas bestridande.
  2. Mottagaren är skyldig att kvartals- eller halvårsvis rapportera hur arbetet framskrider samt hur erhållna bidrag använts (budgetuppföljning).
  3. I samband med att projektet är färdigställt skall mottagaren tillse att det tydligt framgår att bidrag erhållits av Samfundet S:t Erik. Om arbetet redovisas i tryckt skrift skall ett visst antal exemplar, efter överenskommelse med samfundets styrelse, överlämnas till samfundets kansli. Vid bidrag till utställning, restaureringsinsats eller liknande skall samfundet ges möjlighet att närvara/medverka vid t ex invigning.
  4. Mottagaren skall vara beredd att presentera det slutförda arbetet för samfundet, t ex i föredragsform för samfundets medlemmar.
  5. Mottagaren är skyldig att återbetala erhållet bidrag om arbetet inte påbörjats inom två år eller bedöms inte kunna slutföras inom fem år från utbetalningstillfället.
  6. Beslut om beviljat, ännu inte utbetalt anslag, återtas efter två år från beviljandet om arbetet då ännu inte påbörjats. Om projektet åter aktualiseras, måste ny ansökan inlämnas för prövning i samfundets styrelse.

Mer information kommer

Paper brevbild Hirsch

Stiftelsen Axel Hirschs fond

I februari 1966 upprättade Axel Hirsch ett testamente i vilket han donerade en summa pengar till Samfundet S:t Erik för bildandet av en fond vars avkastning skulle användas för samfundets syften.
Stiftelsens ändamål är att ”främja utbildning och vetenskaplig forskning om staden Stockholm, dess historia, topografi, kultur- och naturminnen”.
Anslag utdelas till ansökningar som uppfyller stiftelsens statuter.  Genom åren har anslag utdelats bland annat som tryckbidrag till avhandlingar, till utställningar på Stadsmuseet och till forskningsprojekt rörande Stockholm.

Anslag som söks ska uppfylla stiftelsens ändamål: ”främja utbildning och vetenskaplig forskning om staden Stockholm, dess historia, topografi, kultur- och naturminnen”.

Anslag ur Stiftelsen Axel Hirschs fond delas ut från avkastningen ur stiftelsen. Summorna kan därför variera. De senaste åren har anslag om 20 000-40 000 kr delats ut.

Samfundet S:t Eriks styrelse behandlar inkomna anslagsansökningar och beslutar om fördelning av utdelningsbara medel.

Ansökan om stipendium insändes till stiftelsen, c/o Samfundet S:t Erik, senast 15 september varje år.

Stipendieansökningar skall innehålla följande uppgifter:

  1. Beskrivning av projektet som det sökta bidraget avser.
  2. Beräknad totalkostnad för projektet.
  3. Belopp som söks från samfundet.
  4. Budget för projektet med redovisning av fördelning på olika utgiftsslag samt när i tiden utgifterna kan beräknas uppstå.
  5. Intyg från eventuellt förlag.
  6. Namn på eventuellt andra tillfrågade bidragsgivare samt uppgifter om vilka av dessa som lämnat bidrag, till vad och till vilket belopp.
  7. Bedömning av möjligheten till framtida intäkter från färdigställt projekt.
  8. Plan för eventuell kompletterande finansiering.
  9. Uppgifter om sökandens erfarenheter av tidigare genomförda liknande arbeten samt referenser.

För beviljade stipendium gäller följande villkor:

  1. I samråd med mottagaren upprättar samfundet en utbetalningsplan. Utbetalning av ändamålsbestämda anslag sker normalt vid tiden för utgifternas bestridande.
  2. Mottagaren är skyldig att kvartals- eller halvårsvis rapportera hur arbetet framskrider samt hur erhållna bidrag använts (budgetuppföljning).
  3. I samband med att projektet är färdigställt skall mottagaren tillse att det tydligt framgår att bidrag erhållits av Samfundet S:t Erik. Om arbetet redovisas i tryckt skrift skall ett visst antal exemplar, efter överenskommelse med samfundets styrelse, överlämnas till samfundets kansli. Vid bidrag till utställning, restaureringsinsats eller liknande skall samfundet ges möjlighet att närvara/medverka vid t ex invigning.
  4. Mottagaren skall vara beredd att presentera det slutförda arbetet för samfundet, t ex i föredragsform för samfundets medlemmar.
  5. Mottagaren är skyldig att återbetala erhållet bidrag om arbetet inte påbörjats inom två år eller bedöms inte kunna slutföras inom fem år från utbetalningstillfället.
  6. Beslut om beviljat, ännu inte utbetalt anslag, återtas efter två år från beviljandet om arbetet då ännu inte påbörjats. Om projektet åter aktualiseras, måste ny ansökan inlämnas för prövning i samfundets styrelse.
20150911 KTH nya Arkiterur terassvy foto Lisa Härmark

Min Stockholmsskildring - uppsatstävling för gymnasieelever

Uppsatstävlingen ”Min Stockholmsskildring” instiftades läsåret 2014 och vänder sig till  gymnasieelever som vill skriva om Stockholm.

Uppsatsen ska handla om staden Stockholm – city och förort. Historia och nutid. Kända och okända händelser, platser, miljöer och människor. Vilka platser eller byggnader intresserar dig? Vilka undviker du? Vad har hänt eller kommer kanske att hända? Hur vill du att framtidens Stockholm ska se ut? Uppsatsen om Stockholm kan vara skriven utifrån ett personligt eller objektivt perspektiv. Allt från stadsbyggnad till stadens politiska, sociala och kulturella liv idag och i äldre tider vill vi ta del av!

Uppsatsen ska vara:

  • skriven av en gymnasieelev (ålder 15-20 år)
  • skriven aktuellt skolår
  • godkänd av elevens lärare
  • innehålla 10 000 – 20 000 tecken inklusive blanksteg.

1:a pris

  • Prissumma om 5000 kr
  • Den belönade uppsatsen omnämns i Samfundet S:t Eriks årsbok samt publiceras på Samfundet S:t Eriks hemsida.
  • Årsmedlemskap i Samfundet S:t Erik till pristagaren samt till skolan
  • Pristagarens klass får valfri guidning/visning på (Stadsmuseet) eller Medeltidsmuseet

2:a pris (2 stycken)

  • Prissumma om 2500 kr
  • De belönade uppsatserna omnämns i Samfundet S:t Eriks årsbok samt publiceras på Samfundet S:t Eriks hemsida.
  • Årsmedlemskap i Samfundet S:t Erik till pristagaren samt till skolan
  • Pristagarens klass får valfri guidning/visning på (Stadsmuseet) eller Medeltidsmuseum

Övrigt

  • Ett urval  tävlingsbidrag publiceras digitalt på Stockholmskällan.
  • De vinnande uppsatserna publiceras digitalt på Samfundet S:t Eriks hemsida
  • Prisutdelning sker i samband med Samfundet S:t Eriks höstmöte i november.

Juryn (2017)
Susanne Ingo, vice ordförande i samfundet S:t Erik
Sven Lilja, professor i Stockholms Historia vid Stockholms universitet
Tina Rodhe chef för Medeltidsmuseet
Martin Nyblom Stockholmskällan samt
Anders Sjöbrandt, forskare vid Historiska institutionen Stockholms Universitet och styrelseledamot Historielärarnas förening.

Juryns beslut kan inte överklagas.

Uppsatstävlingen är ett samarbete mellan Samfundet S:t Erik och Historielärarnas förening, Stockholmskällan samt Stadsmuseum och Medeltidsmuseum i Stockholm.

Ansökningsinstruktioner

Din lärare eller du, med lärares godkännande, skickar in din uppsats till Samfundet S:t Erik. Kontaktperson är Lisa Härmark, tel: 08-21 09 24 eller e-post: lisa@samfundetsterik.se. Uppsatsen ska vara samfundet tillhanda senast den 31 maj på vårterminen innevarande skolår.

2016 års pristagare

1:a pris Smilla Luuk, Viktor Rydbergs Gymnasium, Jarlaplan genom ansvariga läraren Pernilla Löfgren. Soppa i Sibirien

Smilla Luuk belönas med Samfundet St Eriks pris för sitt enastående sätt att gestalta sitt sökande efter svaret på stadsdelen Sibiriens gåta. Den förbryllande frågan är hur en varm och livlig stadsdel, full av människor, rörelse och kommers, kan ha fått det kalla namnet. Med hjälp av kycklingsoppan Mofasa, för oss författaren stegvis in i Vasastans historiska förvandling från en ”föraktad och kylig” stadsdel ”bortom all ära och redlighet” till dagens brokiga stadsmiljö. Smilla Luuk har med sin uppsats demonstrerat en ovanlig förmåga att med närhet, konkretion och inlevelse ringa in ett problem och levandegöra det för den alltmer nyfikne läsaren.

2:a pris, delat
Ella Öwerman, Viktor Rydbergs Gymnasium, Jarlaplan genom ansvariga lärarna Annlis Palm / Mats Ingmarsson Mordet år 1792

Ella Öfwerman tilldelas Samfundet St Eriks pris för sin utmärkta förmåga att med fantasien som hjälpmedel föra oss in i ett historiskt skede av betydelse både för riket Sverige och huvudstaden Stockholm. Med sin målande och välformulerade prosa lyckas hon levandegöra en spännande och kuslig händelse i en främmande tid, och samtidigt bygga en berättelsens bro mellan den nutida staden och den kulturstad som en gång i tiden fick bevittna det fasansfulla mordet på kung Gustaf III.

2:a pris, delat
Vera Kjessler, Viktor Rydbergs Gymnasium, Jarlaplan genom ansvariga läraren Pernilla Löfgren. Västerbron och jag

Vera Kjessler får Samfundet St Eriks pris för sin personligt hållna essä kring Västerbron, ”kontrasternas bro”. Hennes reflekterande och engagerande prosa leder oss över ett brospann där den prosaiska världen, med sin historia av spårvagnar, högertrafikomläggning och framsusande bilar, existerat parallellt med människornas känslor, deras kärlek till varandra, till bron och dess utsikt, och ibland deras förtvivlade försök att använda bron för att sätta punkt på ett nedtyngt liv. Men, som författaren konstaterar: ”Kanske kan en sådan speciell plats höra till både lyckan och sorgen”.

2015  1:a pris Josefin Malmberg 
Blackebergs gymnasium genom ansvarig lärare Jakob Frick tilldelas 1:a pris 2015 för uppsatsen Gitarrfantasten på Söder.

Josefin Malmbergs uppsats, som har karaktär av reportage, har en tydlig Stockholmsanknytning där tyngdpunkten ligger mer på personer än på platsen. Den innehåller såväl historiska som samtida skildringar, samt är välskriven och lättläst med stark närvarokänsla. Informationen som förmedlas är inte tidigare dokumenterad. Uppsatsen är personlig, intressant och roligt att läsa.

2015 1:a pris Edvin Ahlander 

Viktor Rydbergs Gymnasium, Odenplan genom ansvarig lärare  Pernilla Löfgren tilldelas 1:a pris 2015 för uppsatsen Oväsen bakom väggarna

Edvin Ahlander har skrivit en klokt reflekterande och sökande uppsats om ett svårt tema. Den har en stark platsanknytning till Långbro i södra Stockholm och den fångar varje tids historia. Uppsatsen imponerar på juryn trots att den är litet väl kort. Den är stilistiskt suverän, har ett starkt historiemedvetande och en intressant perspektivförskjutning.

Belöningsplakett av Milles 008

Samfundet S:t Eriks belöningsplakett & pris

Stadgarna antogs den 27 november 1963. Med belöningsplaketten följer sedan 1985 också ett pris, som ursprungligen uppgick till 10 000 kronor. För närvarande uppgår prissumman till 50 000 kronor.

Stadgar

§ 1
Till den som i samfundets anda utfört berömliga insatser av vetenskaplig, konstnärlig, journalistisk eller kulturminnesvårdande natur utdelar Samfundet S:t Erik årligen en belöningsplakett.

§ 2
Beslut om plakettens utdelande fattas av samfundets styrelse; styrelsen dock obetagen att visst år avstå från att meddela sådant beslut.

§ 3
Ledamot av styrelsen må ej tilldelas plaketten, såvida ej synnerliga skäl föreligger därtill. Ej heller må samma person mera än en gång tilldelas utmärkelsen.

§ 4
Envar medlem av samfundet äger att hos styrelsen föreslå lämplig kandidat till plakettens erhållande.

Förslag bör vara styrelsen tillhanda senast den första februari.

§ 5
Plaketten utdelas vid det ordinarie vårsammanträdet och skall vara åtföljt av ett diplom med en kortfattad motivering för styrelsens beslut.

För närvarande uppgår prissumman till 50 000 kr.

Samfundet S:t Eriks styrelse beslutar om utdelning av belöningsplakett och pris.

Medlem i Samfundet S:t Erik kan föreslå lämplig kandidat. Gärna med medföljande motivering.

2016 Professor i Humanbiologi Peter Schantz

Peter Schantz, professor i humanbiologi med särskild inriktning på rörelse, hälsa och miljö, har tilldelats 2016 års belöningsplakett och pris

Peter Schantz har grundligt utforskat Stockholms kultur- och naturmiljöer och har i sin forskning särskilt lyft fram naturens betydelse för befolkningens hälsa. I arbetet för att åstadkomma lagstiftningen kring Nationalstadsparken gjorde han avgörande insatser för att synliggöra landskapets kultur- och naturvärden, liksom dess roll för rörelse och hälsa, för medborgare, beslutsfattare och tjänstemän. Genom att i flera skrifter dokumentera landskapets kulturvärden gjorde han även betydelsefulla insatser för lagstiftningens implementering. Hans brinnande engagemang för parken avsätter sig i en rik forsknings-, upplysnings- och författargärning.

2015 Professor emeritus Bengt O H Johansson

för betydelsefulla insatser för kulturmiljön, såväl på riksplanet som i Stockholm. Som framsynt chef för Arkitekturmuseet ordnade han angelägna utställningar, med bl.a. kritisk analys av Stockholms cityplanering, på riksantikvarieämbetet och som länsantikvarie i Stockholms län förhandlade han uppfinningsrikt och förebildligt i bevarandefrågor. Bengt O H Johansson har under hela sin verksamhet med engagemang förmedlat sitt kunnande om Stockholms arkitektur och stadsbyggande till medborgare, beslutsfattare och tjänstemän.

 

2014 Journalisten och fotografen Lars Epstein 

Journalisten och fotografen Lars Epstein tilldelas Samfundet S:t Eriks belöningsplakett och pris för år 2014 för sina insiktsfulla och inlevelserika skildringar av den stockholmska politiken liksom föreningslivets mångskiftande verksamhet. Hans reportage ger förutom kontinuerlig kunskap i nuet ett utomordentligt värdefullt bidrag till framtida forskning om medborgarnas engagemang och debatter samt om civilsamhällets arbete och villkor i Stockholm i vår tid.

2013 Fil dr, docent och universitetslektor i sociologi Elisabeth Lilja

Elisabeth Liljas forskningar har gett oss en rik och mångfacetterad bild av Stockholm; staden som plats och de sociala villkoren i stadens liv. Hon har i sina forskningar främst intresserat sig för stadsutveckling, segregation och planering, och i sitt aktuella projekt ”Den segregerade staden” studerar hon den sociala innebörden av stadsrummets och stadslivets dramatiska förändringar i modern tid. Hennes senaste stockholmspublikation Den segregerade staden. Tre kvarter i Stockholms innerstad. (Stockholmia förlag 2011) är en ingående studie av stadens gentrifiering.

 2012 Fil dr och docent i konstvetenskap Ann Katrin Pihl Atmer

 Ann Katrin Pihl Atmer har i olika studier grundligt utforskat miljöer som fundamentalt har präglat det stockholmska landskapets identitet – skärgårdsbebyggelse och kustlinjernas villaarkitektur. I en monumental monografi (2011) har hon genomforskat själva hjärtat i vattenstadens historiska, politiska och estetiska byggnadskropp, arkitekten Ragnar Östbergs och de många medarbetarnas outtömligt rika Stadshus. Med en övertygande värdighet motsvarar Ann Katrin Pihl Atmers bokverk storheten hos sitt objekt.

2011 Konstnären Bo Larsson

Bo Larsson låter oss se Stockholm och dess vattenlandskap på nya sätt, i strålande sol, i skimrande motljus eller i sparsamt kvällsljus. Som ingen annan har han skildrat det vintriga Stockholm, med staden i snöstorm eller snödis och inbäddad i snö: kall, porös, tung, färgrik och vacker. Ibland samspelar ute och inne i fascinerande dubbelexponering. Vad som än händer med Slussenområdet (vår tids mest segslitna stadsbyggnadsfråga i Stockholm) kommer dagens Slussen att fortleva tack vare Bo Larssons bilder – i alla dess årstider, dagrar och väderlägen.

2010 Fil dr Eva Eriksson

för att hon generöst delar med sig av sitt djupa konst- och arkitekturhistoriska kunnande till nytta för utvecklingen av Stockholm. Hon har alltid visat en lyhördhet för kreativ förnyelse. Hennes analyser och hennes djupa insikter i historiska perspektiv och kvaliteter bottnar i ett rikligt arkitekturhistoriskt författarskap kring det moderna Sveriges framväxt och utveckling. Hon har bakom sig en omfattande arkitekturkritisk verksamhet, som redaktör för tidskriften Arkitektur på 1970-talet och därefter sakkunnig på först Dagens Nyheter och nu senare Svenska Dagbladet.

2009 Fil dr och fd stadsantikvarie Marianne Råberg

för hennes mångåriga insats för vård och bevarande av Stockholms äldre värdefulla bebyggelse. Marianne Råberg har en vetenskaplig hållning till stadens historia, dokumenterad i egen värdefull forskning. Hon har lett arbetet med att inventera, dokumentera och klassificera Stockholms bebyggelse och har oförtröttligt strävat efter att väcka förståelse för kulturmiljöer av olika slag. Därigenom har hon bidragit till bevarandet av Stockholms historiska stadsmiljöer, till glädje för stadens invånare och turister.

2008 Civilingenjör Christina Lillieborg

för att hon i sin verksamhet vid AB Stadsholmen hängivet, ansvarsfullt och konsekvent arbetar för att bebyggelsens kulturhistoriska värden respekteras och tillvaratas i alla led, från den genomgripande upprustningen till löpande reparationer och underhållsåtgärder.

2007 Projektledare Nationalstadsparken WWF Henrik Waldenström

för initiativet och idén att skapa en sammanhängande lagskyddad natur- och kulturpark av området från Södra Djurgården/Fjäderholmarna i sydost till Ulriksdal/Sörentorp i nordväst med namnet Ekoparken och för att ha arbetat vidare med denna tanke fram till beslutet som gjorde Ekoparken till Sveriges första och fortfarande enda nationalstadspark.

2006 Arkivarie Carl Magnus Rosell

för hans unika kunskap om stockholmsarkiven okända material rörande Stockholms äldre bebyggelse och hans stora hjälpsamhet och generositet mot andra stockholmsforskare.

2005 Färgfabrikens tidigare VD Jan Åman

för bedriften att starta Färgfabriken och att inom ramen för denna våga peka på problem i stadsutvecklingen och få igång en förutsättningslös och bred diskussion om stockholms framtid.

2004 Fil mag Helena Friman och pedagog Andrea Hermelin

för att de med stor pedagogisk skicklighet, folkbildande nit, sprittande entusiasm och outsinlig kunskap om Stockholm undervisat stockholmare och icke stockholmare i stadens kända och okända historia.

2003 Docent Göran Söderström

som mångårig sekreterare i Kommitén för stockholmsforskning med uppgift att utge vetenskapliga monografier, som mångårig, kunnig, temperamentsfull och inte oomstridd sekreterare i Skönhetsrådet samt som utforskare av den författare som mer än någon annan förknippas med Stockholm och dess skärgård – August Strindberg.

2002 Journalisten och folkbildaren Béatrice Glase

för hennes strävan att levandegöra Gamla Stans och Riddarholmens historia och sprida kunskap om Stockholm.

2001 Författaren Per Wästberg

för hans doftande, exakta och kärleksfulla stockholmsskildringar och för hans aktiva arbete under många decennier till samfundets och stadens bästa.

2000 Sidenfabrikör Oscar Almgren

för att han med envis energi och frisk kunskapstörst tagit sig an familjeföretaget Almgrens sidenväveri, räddat en av Stockholms märkligaste industrimiljöer och gjutit liv i den traditionsrika tillverkningen, till stor glädje för kräsna beställare och talrik publik.

1999 Konsthistorikern och museimannen Hans Eklund

pionjär som konstpedagog och förnyare av utställningen som medium, för att han med ömsint intuition och kulturhistorisk pregnans skildrat Stockholms konstnärer, skådespelare och sjöfarare.

1998 Professor Ove Hidemark

för sin banbrytande insats där han utvecklat och etablerat ett nytt synsätt i restaureringsfrågor som präglas av respekt för byggnadens och anläggningen hela historia, där samtliga epoker får komma till tals och vägas in i helheten, där äktheten i material och spåren efter den mänskliga verksamheten i form av slitage är viktiga samt hänsynstagande till byggnadens hela tekniska verkningssätt beaktas. Genom skicklig pedagogik har han byggt upp kunskap och engagemang när det gäller vård av äldre bebyggelse.

 1997 Överintendent Stig Fogelmarck

för att han i sina verk förevigat de stockholmska slottens 1700-tal och under decenniers glansfulla insats i S:t Erik och Skönhetsrådet följt historien i spåret.

1996 Borgarrådet Monica Andersson

för att hon med stark känsla för Stockholms kulturhistoriska värden och med ovanligt politiskt mod värnat om stadsbyggandet som en konst.

1995 Författaren Lars Gyllensten

för att han i tre decennier, från Skärholmen via Ekoparken till Tredje spåret och Dennispaketet, envist och temperamentsfullt försvarat Stockholms skönhetsvärden gentemot ett kortsiktigt teknokratiskt tänkande.

1994 fd Försäkringsdirektör Anders Nerman

för hans engagerande insatser för att bevara och utveckla Stockholms unika skönhetsvärden och för hans hängivna, idérika arbete under ett kvartssekel på en ansvarsfylld och krävande post i Samfundet.

1993 Konstnären Sven Olov Ehrén

för ett rikt och mångfacetterat bildkonstnärskap, där han i en sinnesväckande osentimental förenkling och med en kraftig mustig sparsam glöd levandegjort Stockholms atmosfär och själ.

1992 Fil dr Margareta Cramér

för att hon under decennier hängivet verkat för bevarandet av Stockholms äldre bebyggelse och gatumiljöer, för att hon aktivt bidragit till att traditionella material och metoder kommit till användning vid upprustnings- och ombyggnadsarbeten och för att hon givit oss ny kunskap om stadens kakelugnar.

1991 Stadsantikvarie Björn Hallerdt

för att han under femton år som stadsantikvarie oförtröttligt kämpat för Samfundets syften, för att han skapat förutsättningar för Medeltidsmuseet, redigerat Sankt Eriks årsbok och med kunskap och humor på olika sätt fördjupat vår kännedom om Stockholm och dess historia.

1990 Docent Göran Dahlbäck och Docent Jan Svanberg

för resultatrik forskning, aktiv medverkan vid Stockholms medeltidsmuseums tillkomst och omfattande populärvetenskapliga insatser, vilka verksamt bidragit till att levandegöra medeltida liv i Stockholm.

1989 Professor Henrik O Andersson och docent Fredric Bedoire

för den ovärderliga insats de gjort för att sprida kunskap om stadens arkitektur till en bred allmänhet främst genom boken ”Stockholms byggnader”.

1988 Fil lic Rolf Söderberg

för uthållig och resultatrik forskning kring svensk konst och fotohistoriska pionjärinsatser, redovisade i talrika monografier och översiktsverk och vid utställningar som i Stadsmuseet och på internationella turnéer speglat stockholmslivet i den framväxande storstaden.

1987 Förlagschef Margot Höjering

för ett kvartssekels engagerande insatser i det tryckta ordets tjänst i Stockholm, avseende både utgivning och spridning av Stockholmiana.

1986 Författaren och konstnären Stig Claesson

för hans skildringar i ord och bild av Stockholm från 30-tal till 80-tal, där han fångat både det absurda och det djupt mänskliga i en stad med fotbollssupporters, tjejer och invandrare, med gryningsljus över Söder och kvällssol på Slottets fasad.

1985 Arkitekt Erik Stark

för livslånga insatser i samfundets anda – från teknologårens uppmätningar i Gamla stan över restaureringar där., tal och skrifter om varsam ombyggnad samt uppdrag för ordförande i Stockholms Byggnadsförening och ålderman i S:t Nicolai gille till mångårigt ordförandeskap i Hembygdsföreningen Gamla Stan.

1984 Länsantikvarie Alf Nordström

för ett rikt, omspännande och förtjänstfullt arbete som kulturminnesvårdare och stockholmsskildrare i text och foto, vilket verksamt bidragit till att levandegöra stadens och länets kulturhistoria från forntid till nutid.

1983 Fil dr Carl-Fredrik Corin

för hans mångåriga vetenskapliga och arkivvårdande gärning som givit viktiga bidrag till vår kunskap om Stockholms äldre historia.

1982 Fil dr Bo Grandien

för att han i snart tre decennier, i skönlitterära och vetenskapliga verk och i en mångfald tidningsartiklar, med språklig originalitet levandegjort ett Stockholm, där förflutet och verklighet smälter samman till en stad vi tycker oss se för första gången.

1981 Författaren Staffan Tjerneld

för mångsidigt dokumenterat författarskap i press, radio och TV samt i en lång rad böcker, av vilka flera blivit oumbärliga standardverk.

1980 Teaterintendent Anne Marie Rådström

för idérika och engagerande insatser inom parkteater och hembygdsorganisationer – till stockholmarnas glädje.

1979 Regissör Claes von Rettig

för en rad initiativ, särskilt till Skeppsholmsfestivalen 1977 och Söderfestivalen 1978, som för många gjort stockholmsupplevelsen rikare och gladare.

1978 Professor Carl Ivar Ståhle

för hans kunskapsfyllda och uppslagsrika, inspirerande och engagerande studier av språk och namn i Stockholm.

1977 Fotograf Lennart af Petersens

för hans i klassisk tradition utformade fotografiska hyllning till Stockholm, skärgården och mälarlandskapet.

1976 Redaktör Ulf Hård af Segerstad

för stor kunnighet och engagerande journalistik i ämnen, som berör väsentliga kvaliteter i stockholmsmiljön.

1975 Fröken Vera Siöcrona

för med ryktbar konsekvens och med apart framtoning under mycket lång tid genomförd gärning till fromma för Gamla stan i synnerhet och för Stockholm i almänhet.

1974 Direktör Arne Biörnstad

för hans mångåriga och hängivna insatser till gagn för Stockholms konstliv, dess skönhet och bevarandet av dess historiska minnen.

1973 Konstnären Hilding Linnqvist

som i sitt mångsidiga konstnärsskap skildrat Stockholm i glittrande dagsljus och blå nätter med lyriska anklanger från Carl Michael Bellman och Carl Jonas Love Almquist.

1972 Arkitekt Nils Sterner

för hans mångsidiga insatser i Stockholms stadsbild genom skapande stilfull modern arkitektur och varsam förnyelse av äldre byggnadsverk.

1971 Stadsträdgårdsmästaren Holger Blom

som under ett tredjedelssekel varit uppslagsrik och artistisk nydanare av Stockholms parkväsen.

1970 Herr John Swensk

den trägne, kunnige och generöse stockholmsforskaren.

1969 Författaren Per Anders Fogelström

för hans nu fullbordande, av inträngande kunskap och varm medkänsla präglade epos över hemstaden Stockholm och för hans insatser i den aktuella miljödebatten.

1968 Fil dr Tord O:son Nordberg

den lärde och hängivne utforskaren av Stockholms äldre bebyggelse.

1967 Professor Ivar Tengbom

Samfundet Sankt Erik tilldelar sin belöningsplakett 1967 Arkitekt Ivar Tengbom med tacksamhet och vördnad för en fruktbärande livsgärning till Stockholms förskönande genom kyrkliga och profana byggnadsverk, pietetsfull restaurering och framsynt stadsplanedebatt.

1966 Fil dr Yngve Larsson

kunskapsrik organisatör av Stockholms nutida kommunalförvaltning, under en mansålder en drivande sporre till huvudstadens växt och vårdnad, rask och rådig ordförande i nämnder och kollegier, temperamentsfull debattör, inspirerande skribent, förnyare av det gamla, förädlare av det nya, en impulsiv och rakryggad stadsmänniska.

1965 Redaktör Gotthard Johansson

såsom ett tack för den utomordentliga insats han gjort i pionjärarbetet på saneringen av Staden mellan broarna som i allt väsentligt följt hans tankelinjer, och jämväl för den omdömesgilla och skapande kritik han ägnat såväl den historiska som den nutida arkitekturen och stadsplaneringen i Stockholm.

1964 Riksantikvarie Gösta Selling   

med varm erkänsla för den nitiska gärning han under ett tredjedels sekel utfört i Samfundets tjänst såsom sekreterare och årsboksredaktör men även som driftig stadsantikvarie och författare till grundläggande och förblivande böcker om staden och dess omgivningar.

Hagströmerbiblioteket Haga Tingshus

Stiftelsen Höjerings bokförlag för Stockholmiana

År 2001 erhöll samfundet en donation till ett värde av 852 530 kr från Margot Höjering (1920-2013). Donationen förvaltas i stiftelseform med namnet Stiftelsen Höjerings Bokförlag för Stockholmiana . Stiftelsens ändamål är ”att öka forskningen kring Stockholm och dess historia, genom att utdela stipendier ur den löpande avkastningen på sin förmögenhet till forskare som har för avsikt att såväl bedriva forskning kring Stockholm och dess historia som publicera uppnådda resultat i bokform.”

År 2013 mottog stiftelsen tacksamt en testamentsgåva om 1 000 000 kronor efter Margot Höjering ”att användas för stiftelsens ändamål”.

Forskare söker anslag och ska ha för avsikt att såväl bedriva forskning kring Stockholm  och dess historia som publicera uppnådda resultat i bokform.

Stipendium delas ut från avkastningen ur stiftelsen. Summorna kan därför variera.

Stipendium har delat ut ungefär vart annat år.

Efter 2014 kompletteras inte stipendierna av någon motivering utan följer samma villkor som för anslag utdelade av Samfundet S:t Erik.

Samfundet S:t Eriks styrelse behandlar inkomna stipendieansökningar och beslutar om fördelning av utdelningsbara medel.

Ansökan om stipendium insändes till stiftelsen, c/o Samfundet S:t Erik, senast 15 september varje år.

Stipendieansökningar skall innehålla följande uppgifter:

  1. Beskrivning av projektet som det sökta bidraget avser.
  2. Beräknad totalkostnad för projektet.
  3. Belopp som söks från samfundet.
  4. Budget för projektet med redovisning av fördelning på olika utgiftsslag samt när i tiden utgifterna kan beräknas uppstå.
  5. Intyg från eventuellt förlag.
  6. Namn på eventuellt andra tillfrågade bidragsgivare samt uppgifter om vilka av dessa som lämnat bidrag, till vad och till vilket belopp.
  7. Bedömning av möjligheten till framtida intäkter från färdigställt projekt.
  8. Plan för eventuell kompletterande finansiering.
  9. Uppgifter om sökandens erfarenheter av tidigare genomförda liknande arbeten samt referenser.

För beviljade stipendium gäller följande villkor:

  1. I samråd med mottagaren upprättar samfundet en utbetalningsplan. Utbetalning av ändamålsbestämda anslag sker normalt vid tiden för utgifternas bestridande.
  2. Mottagaren är skyldig att kvartals- eller halvårsvis rapportera hur arbetet framskrider samt hur erhållna bidrag använts (budgetuppföljning).
  3. I samband med att projektet är färdigställt skall mottagaren tillse att det tydligt framgår att bidrag erhållits av Samfundet S:t Erik. Om arbetet redovisas i tryckt skrift skall ett visst antal exemplar, efter överenskommelse med samfundets styrelse, överlämnas till samfundets kansli. Vid bidrag till utställning, restaureringsinsats eller liknande skall samfundet ges möjlighet att närvara/medverka vid t ex invigning.
  4. Mottagaren skall vara beredd att presentera det slutförda arbetet för samfundet, t ex i föredragsform för samfundets medlemmar.
  5. Mottagaren är skyldig att återbetala erhållet bidrag om arbetet inte påbörjats inom två år eller bedöms inte kunna slutföras inom fem år från utbetalningstillfället.
  6. Beslut om beviljat, ännu inte utbetalt anslag, återtas efter två år från beviljandet om arbetet då ännu inte påbörjats. Om projektet åter aktualiseras, måste ny ansökan inlämnas för prövning i samfundets styrelse.

Uppsatstävlingen Min Stockholmsskildring instiftades läsåret 2014 med första prisutdelning 2015.

2015 Josefin Malmberg och Edvin Ahlander

Josefin Malmberg och Blackebergs gymnasium genom ansvarig lärare Jakob Frick tilldelas 1:a pris 2015 för uppsatsen Gitarrfantasten på Söder.

Motiveringen lyder:

Josefin Malmbergs uppsats, som har karaktär av reportage, har en tydlig Stockholmsanknytning där tyngdpunkten ligger mer på …

stockholmiapriset

Stockholmiapriset - Master eller magisteruppsats

Stockholmiapriset

Stockholmiapriset är Samfundet S:t Eriks, Stadsarkivets och Stockholmia forskning och förlags pris till bästa magister- eller masteruppsats om Stockholm. Priset instiftades 2009. Från och med 2017 utlyses två priser.

Pris 1. Stockholmiapriset

Priset syftar till att stimulera kunskapsuppbyggnad om staden inom en mängd områden; allt från byggnader, infrastruktur, politik och planläggning till huvudstadens sociala och kulturella liv idag och i äldre tider. Vi är övertygade om att många aspekter av Stockholm ännu är okända och återstår att utforska och analysera. Vad vill du förändra, påverka, belysa eller berätta om som rör Stockholm?

Pris 2. När historien möter samtiden

Med priset vill vi stimulera användandet av Stadsarkivets material för att skänka nya perspektiv på Stockholms framtidsfrågor. Frågor som ligger högt på dagordningen när det gäller stadens framtid har ofta en lång och lärorik historia. Arkiven är fyllda av okända berättelser, förlorade framtider, oupptäckta maktkamper och lärorika lösningar som väntar på att utforskas. Bidraget ska bygga på material från Stadsarkivet.

  • Insända bidrag ska vara master- eller magisteruppsatser med Stockholm i fokus, godkända vid högskola eller universitet under innevarande års vår- eller hösttermin.
  • Bidragen ska vara författade på god svenska eller engelska.
  • I bedömningen läggs stor vikt vid uppsatsens tematiska Stockholmsanknytning, vetenskaplig vederhäftighet, originalitet och tillgänglighet.
  • Oavsett disciplintillhörighet ska uppsatsen kunna läsas och förstås av en intresserad lekman.
  • Pris 2. När historien möter samtiden ska bygga på material från Stadsarkivet.

Pris: 15 000 kronor vardera.
De vinnande uppsatserna publiceras  på Samfundet S:t Eriks hemsida och kan även komma att publiceras på Stockholmia forskning och  förlags hemsida i serien Stockholmia essä.

Hedersomnämnanden; som mest kan två bidrag belönas med hedersomnämnanden.

Priserna och hedersomnämnanden utdelas vid Samfundet S:t Eriks årsmöte under mars eller april månad.

Juryn (2018) består  av:
Monica Andersson, ordförande Samfundet S:t Erik, universitetslektor
Rebecka Lennartsson, chef Stockholmia forskning och förlag, docent
Lennart Ploom, stadsarkivarie, Stadsarkivet
Sven Lilja, professor i Stockholms Historia, utsedd av samfundet, Stockholmia och Stadsarkivet.

Nominering för Stockholmiapriset 2018 ska ha inkommit senast den 31 januari 2018. Skicka din uppsats eller det bidrag du vill nominera till info.stockholmia@stockholm.se

Samtliga uppsatser finns att ladda ned i vårt dokumentarkiv

2017
Isabella Forssberg. Museiskaparna. Skapandet av Hallwylska museet och Waldemarsudde och hur museerna skildrar sina grundares verk idag. Masteruppsats, Institutionen för ABM Uppsala universitet.

Tobias Larsson. Ordering the Streets. The establishment of Sweden’s first police in 1776. Master thesis, Historiska institutionen, Uppsala universitet.

2016
Jenny Lindblad. Metro barriers in the making the political and sociotechnical milieu of public transport in Stockholm. Master thesis, Department of Social Anthropology, Stockholm University.

2015
Gustav Nyberg. Statarnas förfackliga kamp. En studie av förfackliga konflikter på jordbrukets arbetsmarknad i Stockholms län år 1890Magisteruppsats i historia, Institutionen för historia och samtidsstudier, Södertörns högskola.

2015 Hedersomnämnande
Isabella Strömberg. Det krympande klassrummet– en studie av högstadielärares förutsättningar inom ett reformerat skolsystem. Masteruppsats, Socialantropologiska institutionen vid Stockholms Universitet 2014.

2014
Daniela Lazoroska. The Suburb United Will Never Be Defeated -Youth Organization, Belonging, and Protest in a Million Program Suburb of Stockholm. Master thesis, Department of Social Anthropology, Stockholm University.

2013

inget Stockholmiapris delades ut

2012
Toomas Saarne. Historical governance of ecosystem services through metropolitan spatial planning. A case study of how the regional plans of the Stockholm Metropolitan Area have dealt with ecosystem services, the ”green wedges” and adaptive co-management. Master´s Thesis i miljövetenskap, Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, 2011.

2011
Johan Hjertberg. Stockholms skönhetsråd 1919–1939. En studie av historiebruk, skönhetsbruk och fulhetsbruk i det offentliga rummet. Magisteruppsats,  Historiska institutionen, Stockholms universitet.

2011 Hedersomnämnande
Mitchell Reardon. An Opportunity for Renewal: The Participatory Process and Social and Income Diversity in Brownfield Developments. Masteruppsats, Department of Human Geography, Stockholms universitet.

2010
Cara Sumner. Don’t bite my style. Autenticity, individuality and the paradoxes of Stockholm’s hip-hop culture. Masteruppsats i socialantropologi, Stockholms universitet 2009. Motivering

Hedersomnämnanden 2010
Gunta Amola. Contribution of waterborne public transport to sustainable waterfronts. Case studies of Hammarby sjöstad (Stockholm) and HafenCity (Hamburg).  Masteruppsats, Samhällsplanering och miljö, Kungliga Tekniska Högskolan.
Andreas Ahlstam.  Maktutövning vid planering av stora projekt. Om spelet bakom Förbifart Stockholm. Magisteruppsats,Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.


Hedersomnämnanden 2009

Anna Korsell. För miljön, i miljön! En studie om återvinningsstationers lokalisering och relaterade konflikter i urbana rum. Magisteruppsats; Kulturgeografi, Stockholms universitet, 2008.
Sami Pulkkinen. Webb-ILS – ett verktyg för en tydligare verksamhetsstyrning? Magisteruppsats, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, 2008.
Danielle Zachrisson. Vad styr drift och underhåll av broar? En studie av inverkande mekanismer på beslut. Magisteruppsats, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, 2008.